Med digitaliseringen försvinner hälften av dagens jobb och resten förändras. Företagen måste då arbeta mer strategiskt med allt från ny teknik till förändringsledning och nya arbetsmetoder. Men arbetslivet är inte rustat. En ny Novus-undersökning visar att 79 procent av tjänsteföretagen visserligen arbetar aktivt med kompetensutveckling. Men var femte företag har ingen strategi eller saknar uppfattning om företagets kompetensutvecklingsarbete.
De bästa tjänstebranscherna är utbildning, teknikkonsulter och vård- och omsorg – där arbetar nära 90 procent av företagen med kompetensutvecklingen. Men vissa branscher halkar efter. I medieföretag saknar 28 procent av företagen ett aktivt arbete med kompetensutveckling.
Resultaten ska inte tolkas som att företagen saknar insikt om kompetensutvecklingens betydelse. Just mediebranschen är den bransch som kanske tydligast ser effekterna av digitaliseringen. Snarare handlar det om en verklighet utbildningsföretagen sett länge; att regelverken gör att företagens kompetensutveckling bromsar in när de behöver den som mest.
Det måste helt enkelt bli lika lönsamt att investera i människor som i maskiner.
Orsaken är att det är särskilt svårt att satsa på kompetensutveckling i Sverige. Jämfört med i andra länder är det svårt att göra avskrivningar vid köp av utbildning. Det innebär att företag får göra avskrivningar för att köpa in en maskin, men inte för att köpa utbildningen som krävs för att hantera maskinen.
Det måste helt enkelt bli lika lönsamt att investera i människor som i maskiner. För med dagens regler har företagen med minst marginaler svårast att investera i kompetensutveckling.
Novus-undersökningen visar vidare att 49 procent av tillfrågade företag sköter vidareutbildningen internt. 33 procent av företagen har externa leverantörer, främst utbildningsföretag. 18 procent anger att kompetensutvecklingen är individens ansvar.
Internutbildningar är vanligast bland storföretag, medan mindre företag köper in utbildningen. Bland enmansföretag och småföretag sker kompetensutveckling oftare på eget ansvar. En ny, modern kompetensutvecklingspolitik måste omfamna alla dessa organisationsformer, för att inkludera allt från den framväxande ”gig-ekonomin” med allt fler konsulter till stora företag.
Men regeringen saknar en fungerande strategi för detta. Fokus i politiken för vuxnas lärande har varit offentligt finansierad vuxenutbildning, politiken måste också underlätta omställning i arbetslivet.
Av stora företag är det hela 45 procent som efterfrågar stärkta avskrivningsmöjligheter.
Vad önskar då företagen av den framtida politiken? Novus-undersökningen bad tjänsteföretagen prioritera reformer för att underlätta kompetensinvesteringarna. Då angav 31 procent att de helst vill att individen själv tar mer ansvar för sin utbildning. 30 procent av företagen prioriterar stärkta avskrivningsmöjligheter för företagens köp av utbildning.
Av stora företag är det hela 45 procent som efterfrågar stärkta avskrivningsmöjligheter. Stora företag efterfrågar också bättre möjligheter att köpa digitala utbildningstjänster.
En nyckel förefaller därför vara att underlätta företag och privatpersoner att köpa utbildning. Givetvis kan externa utbildningsföretag aldrig ersätta all internutbildning. Men värdet av en extern utbildningsleverantör handlar om att ta in den innovation som finns hos aktörer som utvecklar utbildningarna. Då stärks också hela Sveriges konkurrenskraft.
Ansvarig minister Anna Ekström måste därför på allvar införa en strategi som underlättar företagens kompetensinvesteringar.