Kravet från svensk och dansk sida på en extra behandling i parlamentet av direktivet om minimilöner misslyckades.
Vid torsdagens omröstning beslutade parlamentet med 443 röster mot 192 att inleda direkta förhandlingar om direktivets utformning med ministerrådet.
Detta ska nu genomföras på ett förhandlingsunderlag som hela parlamentet inte fått diskutera, utan enbart de ledamöter som sitter i sysselsättningsutskottet.
– Det är djupt beklagligt att vi inte lyckades stoppa det här. Formellt finns inget mer att göra åt detta innan parlamentet får ta ställning till det framförhandlade slutresultatet till direktiv, säger Johan Danielsson (S) strax efter omröstningen.
Frågan bollas över till Eva Nordmark
Förslaget till direktiv ska nu förhandlas mellan parlamentet och ministerrådet under medverkan av EU-kommissionen. Parlamentets ståndpunkt har tagits fram i sysselsättningsutskottet och fick där stöd av en majoritet på 35 ledamöter.
I Sverige har nu frågan om ett starkare skydd för den svenska modellen hamnat tungt i arbetsmarknadsminister Eva Nordmarks (S) knä.
Jag är naturligtvis besviken över talmannens svar
– Ja, regeringen och Nordmark kommer att spela en enormt viktig roll. Jag är övertygad om att slutresultatet i förhandlingarna blir bättre än vad som är antaget i Europaparlamentets förslag. Om det blir tillräckligt bra återstår att se, säger Johan Danielsson.
Enligt Johan Danielsson finns en tydlig majoritet i parlamentet som önskar ett minimilönedirektiv. Detta återspeglas i dagens omröstning.
Kristdemokrater gick emot överenskommelse
Även Sara Skyttedal (KD) är mycket besviken över dagens resultat. Hon hade fått ett beslut om att den kristdemokratiska och konservativa EPP-gruppen skulle stödja en ny behandling av frågan i december. Men enbart omkring hälften av EPP-gruppen röstade enligt överenskommelsen. Resten stödde direkta förhandlingar.
– Jag konstaterar att ganska många av mina kollegor i EPP-gruppen tyvärr gick emot vår grupplinje och röstade ja till mandatet. Det visar hur svårt det är att stoppa vad den sociala pelaren har öppnat upp för. Jag är ändå glad att min grupp bidrog med flest röster mot mandatet, säger hon in ett uttalande.
Det är djupt beklagligt att vi inte lyckades stoppa det här
Men Sara Skyttedal och Johan Danielsson får kritik av den svenska parlamentarikern Abir Al-Sahlani efter omröstningen.
– Jag är kritisk till att de svenska socialdemokraterna, moderaterna och kristdemokraterna inte nått fram till sina gruppkollegor som gjort EU-kommissionens lagförslag ännu sämre, säger hon och skräder inte heller orden mot den majoritet som godkänt förhandlingsunderlaget.
Ett demokratiskt hån, kallar hon majoritetens beslut om direkta förhandlingar utan diskussion i plenum.
En stolt och glad förhandlare
Parlamentets kristdemokratiska förhandlare i frågan, Dennis Radtke, var däremot mycket nöjd över utgången i omröstningen.
– Jag är glad och stolt över att parlamentet i dag har banat väg för trepartsförhandlingar med rådet och kommissionen, säger han i ett pressuttalande och understryker bland annat att målet med direktivet är fler kollektivavtalsförhandlingar om löner.
Den svenska försvaret av vår arbetsmarknadsmodell har haft ytterligare motgångar på senare tid.
Sara Skyttedal, KD, hade tillsammans med två tyska kristdemokrater begärt en rättslig prövning av parlamentets underlag. Rapportörerna har skärpt direktivet på ett sådant sätt att det strider det mot EU:s grundfördrag, hävdade de tre.
Jag konstaterar att ganska många av mina kollegor i EPP-gruppen tyvärr gick emot vår grupplinje
Sara Skyttedal och hennes kolleger fick nej på sin begäran från parlamentets talman, som tar beslut i sådana ärenden. Han hänvisade till att direktivet redan rättsligt analyserats av parlamentets jurister i ett tidigare skede.
– Jag är naturligtvis besviken över talmannens svar. Arbetsmarknadsutskottet har, särskilt genom att lägga till text om ”alla arbetstagare”, lämnat dörren vidöppen för att direktivet ska tillskapa individuella rättigheter till minimilön genom EU-rätten och därmed underminera den svenska modellen, säger Sara Skyttedal till Arbetsvärlden.
Danskt nej är ovidkommande
Även i ministerrådet har Sveriges chanser till framgångar minskat. Det samordnade motståndet från svenska och danska arbetsmarknadsministrar har fått en spricka. Danskarna har beslutat att rösta nej till direktivet på ministerrådets nästa möte om någon vecka.
I praktiken får det danska nejet ingen stor betydelse, medger landets arbetsmarknadsministern Mattias Tesfaye (S).
– Men det är viktigt att sända en signal, har han sagt i ett pressuttalande.
Formellt finns inget mer att göra åt detta innan parlamentet får ta ställning till det framförhandlade slutresultatet till direktiv
Sverige arbetar fortfarande för en kompromiss. Enligt uppgift finns bland annat ett förslag om att individuella rättigheter i direktivet bara ska omfatta länder där det redan finns sådana.
Om detta kan utryckas juridisk skulle det möjligen kunna skydda den svenska modellen på ett bättre sätt än med nuvarande skrivningar i direktivet.