CSN: Olika bedömningar riskerar beslut om omställningsstöd

En stor majoritet av de människor som söker omställningsstudiestöd hos CSN tillhör en så kallad omställningsorganisation. Vilken du tillhör beror på var du jobbar.

Vid det senaste ansökningstillfället var det endast 13 procent som inte tillhörde en sådan organisation.

Organisationerna ska yttra sig om ansökningarna som kommer in till myndigheten, eftersom de antas ha en särskild inblick i en sökandes bransch.

CSN får inte fatta ett beslut innan en omställningsorganisation har yttrat sig.

Omställningsorganisationer bedömer olika

Nu visar en den mest omfattande rapporten CSN hittills släppt om det snart ett år gamla studiestödet, att organisationerna bedömer sökanden på olika sätt.

Vilket gör att myndigheten själv ser en risk i att man bedöma sökanden olika när det är dags för beslut.

CSN har gått igenom beslut som sökanden tagit vidare till myndighetens överklagandenämnd.

Och nämnden anser att man måste kunna jämför det yrke som den som söker stödet har i i dag, och det yrke som utbildningen ska leda till för att kunna bedöma om individen stärks på arbetsmarknaden framöver.

Vilket är en förutsättning för att få stödet.

Fem organisationer uppger att de gör så.

Två säger i stället uttryckligen att de inte fäster någon vikt vid vad den sökande gör i dag. Det framgår inte av rapporten vilken omställningsorganisation som gör hur.

TRR: ”Vi jämför inte”

TRR, Trygghetsrådet, där över en miljon privatanställda tjänstemän ingår säger att man inte jämför. I stället tittar man på yrkesprognoser och hur det eventuellt stärker individens ställning, och om det finns ett arbetsmarknadsbehov.

Orsaken är att man anser att syftet med reformen är en ökad rörlighet, säger organisationens presschef Anton Almqvist Källén.

– I vår bedömning utgår vi inte ifrån var individen kommer ifrån utan vart denne är på väg. Personer som arbetar i bristyrken ska kunna få omställningsstudiestöd för att utbilda sig till andra yrken enligt samma principer som gäller för övriga sökande, det vill säga att utbildningen bedöms stärka den framtida ställningen med beaktande av arbetsmarknadens behov.

– Systemvetare, läkare, ingenjörer och andra yrkesgrupper skulle i annat fall inte kunna få omställningsstudiestöd för att byta yrke. Det skulle medföra en inlåsningseffekt, vilket inte ligger i linje med avsikten med omställningsstudiestödet.

De flesta yttrandena från omställningsorganisationerna innehåller en positiv bedömning att den tänkta utbildningen stärker den studerandes framtid på arbetsmarknaden.

Bara runt två procent av yttrandena innehåller en negativ.

I övrigt tar rapporten upp orsakerna bakom de numera ökända långa handläggningstiderna, som att allt gick för snabbt och att arbetsmiljön för utredarna på CSN stundtals varit illa.

De är för få, har jobbat tusentals övertidstimmar med ett ovanligt komplext regelverk och saknar digitala system för stödet.

Varenda ansökan hanteras manuellt, utredarna skriver till exempel ut varje beslut i ett World-dokument och lägger på posten. Ansökningarna måste tas i strikt turordning.

Saco: ”Statistiken håller inte”

Statistiken som tas upp i rapporten handlar enbart om hur många som sökt, och mer detaljerat om de närmare 2 500 som fått stödet beviljat. Som att 90 procent av dem som fick stödet under våren vara anställda innan de började sina studier.

Av dem som fått ett beslut från första ansökningsomgången förra hösten har 35 procent fått avslag. Och 25 procent fått sin ansökan avskriven eller avvisad.

Endast 11 procent har fått bifall.

– Statistiken som tas fram håller inte. Vi ser bara bifallen, vilket är en minoritet. Det är en väldig brist att inte kunna följa upp om reformen har landat i enlighet med parternas överenskommelse, säger Hedvig Modin, utredare för utbildningsfrågor på Saco.

– Sedan är det också märkligt att det inte finns någon utomstående myndighet som har uppdraget att utvärdera reformen. Och vi har begränsade möjligheter att göra det eftersom statistiken inte håller, fortsätter hon.

I rapporten konstaterar CSN att så är fallet.

I och med att handläggningen och systemet som finns kring stödet är så begränsat kan myndigheten i dag inte redovisa orsaker till avslagsbeslut.

Därmed går det inte heller att se en eventuell koppling mellan omställningsorganisationens negativa yttrande och avslag.

Myndigheten gjorde själv en genomgång av 30 slumpvis utvalda ärenden, som fått ett positivt yttrande från en omställningsorganisation. Men där CSN sedan avslagit ansökan.

Av dem hade samtliga avslag med andra orsaker att göra, än att utbildningen inte skulle ha stärkt den studerandes ställning på arbetsmarknaden.

CSN: ”För tidigt att dra slutsatser”

Ett begrepp som CSN återkommer till i sina slutsatser efter snart ett år med omställningsstudiestödet är ”för tidigt”.

Det är för tidigt att dra långtgående slutsatser om stödet.

Och för att uttala sig om vilka som kommer att använda sig av det.

Och det är för tidigt att uttala sig om personer så får stödet började plugga på grund av att omställningsstödet kom. Fördelningseffekter går inte heller att säga något om.

”Det behövs även ett bredare statistiskt underlag för att kunna uttala slutsatser om omställningsstudiestödet fyller sin funktion, till exempel när det gäller betydelsen för de studerandes arbetsmarknadssituation”, skriver CSN i sin slutsats.