Analytiker varnar för oroande kompetensbrist efter pandemin Statsminister Stefan Löfven (i mitten) är med och startar SSAB:s hybrit:s nya pilotanläggning för framställning av fossilfri järnsvamp augusti 2020. En av flera investeringar i Norrbotten som kräver kompetent arbetskraft. Foto Henrik Montgomery / TT

Analytiker varnar för oroande kompetensbrist efter pandemin

Omställning Permitteringsstöden har hållit många företag under armarna. När pandemin är över kommer strukturomvandlingen ta stora kliv. Nu varnar några av landets mest erfarna arbetsmarknadsanalytiker för att det bortom krisen väntar en oroväckande stor kompetensbrist.
21 jan 2021

Sverige är fortfarande mitt i pandemins kris och politiken fokuserar på olika stöd för att rädda kvar jobb och företag.

– Men det är viktigt att också se bortom pandemin, säger arbetsmarknadsanalytikern Torbjörn Israelsson. Arbetskraftsbehovet diskuteras inte tillräckligt i dag. Man talar om att regeringen måste satsa än mer på utbildning, men sedan kommer man inte så mycket längre än så.

Torbjörn Israelsson var länge en av Arbetsförmedlingens mest erfarna analytiker, och följde efterfrågan och tillgång på arbetskraft i landets kommuner och regioner. Sedan en kort tid driver han ett analysföretag tillsammans med bland andra myndighetens tidigare prognoschef, Tord Strannefors.

I en arbetsmarknadsprognos som kom strax före jul visar de på en mycket stor brist på rätt arbetskraft under 2020-talet, mer omfattande än före pandemin. Men för att möta den krävs en helt annan effektivitet än i dag i arbetsmarknadspolitiken och omställningen. Många tusen individer måste förflytta sig mellan yrken eller från utanförskap på arbetsmarknaden till bristyrken.

Effekten av korttidspermitteringar avtar, och fler och fler företag kommer att behöva tillgripa uppsägningar

Just nu har vi en arbetslöshet som är på väg att passera nivån under de värsta åren i 1990-talskrisen, och varslen ser ut att ta fart igen.

Krisstöden har varit nödvändiga för att hålla uppe antalet sysselsatta. Men pandemin har blivit utdragen, och Torbjörn Israelsson säger att effekten av korttidspermitteringar avtar med tiden – fler och fler företag kommer att behöva tillgripa uppsägningar för att anpassa arbetsstyrkan. Något som han tror att vi kommer att se i varselstatistiken och när stöden upphör tar det ännu mer fart. Det finns flera förklaringar till det, menar analytikerna.

Konstgjord andning

Vi kan vänta en ovanligt hög fart på strukturomvandlingen i Sverige och delvis hänger det ihop med att den hade låg fart under hela förra decenniet.

– Inom de varuproducerande sektorerna har den ekonomiska politiken motverkat den omvandlingen, säger Tord Strannefors. Nollräntepolitiken har lett till låg värdering av kronan, och det gör att delar av ekonomin är på konstgjord andning.

– Sedan har de åtgärder man har satt in under pandemin också gett konstgjord andning åt företag som egentligen inte är produktiva.

Arbetskraft saknas när invandringen stryps

Vi står alltså inför ett omfattande omvandlingstryck efter pandemin. Gamla jobb eller arbetsuppgifter försvinner i högre grad än annars. Nya jobb ställer krav på annorlunda och högre kompetenser, inte minst på grund av den kraftigt ökade digitaliseringen, i handeln men också i andra branscher.

Under 20-talet kommer det slå ganska hårt att man nu drar ner på invandringen

Pandemin har ökat trycket på att utbilda fler undersköterskor till äldreomsorgen.
Arkivbild: Vårdpersonal på akutmottagningen på Danderyds sjukhus
Foto Bertil Ericson / SCANPIX

Pandemin har även fått andra effekter på kompetensbristen, som förväntningar på höjd kompetens inom äldreomsorgen. Men det kräver tillgänglig arbetskraft som kan utbilda sig till främst undersköterskor. Det behovet är stort också i mindre och medelstora kommuner, långt utanför storstadsområdena. Och här har man ett minskande befolkningsunderlag.

– Invandringen har varit ganska stor under 2010-talet samtidigt som fler äldre har stannat kvar i arbetslivet så vi har kunnat öka antalet sysselsatta ganska mycket i Sverige, säger Torbjörn Israelsson.

– Men under 20-talet kommer det slå ganska hårt att man nu drar ner på tillskottet av utbildad utländsk arbetskraft via invandring. Samtidigt kommer många i arbetskraften att lämna arbetsmarknaden på grund av ålder.

Först ökar arbetstiden för redan anställda

Hur ser då tillgången på arbetskraften ut efter pandemin?

Först finns outnyttjad arbetstid bland de korttidspermitterade. Även om omfattningen av permitteringarna varierar över tid, har antalet arbetade timmar enligt analytikerna sjunkit mer än vad antalet sysselsatta har gjort på den svenska arbetsmarknaden under pandemin.

– Så när det vänder blir uppgången i arbetade timmar starkare än ökningen av sysselsättningen, tror Tord Strannefors.

Sedan får de som senast varslades och sades upp under pandemin gå tillbaka till jobb. Unga med färsk utbildning blir högintressanta igen. Däremot inte den som redan före pandemin hade svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.

Många blir troligen kvar i arbetslöshet långt efter att vaccinationerna fått effekt. Det är också en bild som delas av Arbetsförmedlingens nuvarande analytiker. Forskning visar dessutom att ju längre en person är arbetslös desto större är risken att bli kvar i arbetslöshet.

Det är också vanligt att fler väljer att lämna arbetskraften i förtid i kriser när arbetslösheten ökar, som ett alternativ till att fortsätta vara arbetslös. En del av dessa hade kanske blivit efterfrågade så småningom, när arbetslösheten har sjunkit igen, om de hade stannat kvar i arbetskraften.

I det här läget blir utbildningssatsningar allt mer intressanta att använda.

Brist på utbildning

Runt 70 procent av Arbetsförmedlingens inskrivna arbetslösa har en svag ställning på arbetsmarknaden. Inte sällan handlar det om just brist på utbildning.

Men i många fall krävs långvariga insatser. Exempelvis saknar 45 procent av utrikes födda kvinnor som är inskrivna på Arbetsförmedlingen gymnasieutbildning, varav många av dem även saknar nivån motsvarande grundskola. På en arbetsmarknad där en slutförd gymnasieutbildning ses som den stora vattendelaren för att varaktigt kunna etablera sig i arbete, blir den omfattande bristen på utbildning en avgörande nöt att knäcka.

Det gäller att kommunerna lyckas ta vara på politikernas utbildningssatsningar. Och första steget är att ha tillräckligt mycket grundutbildning

Politikerna är inte omedvetna om problemet. Tvärt om – utbildningssatsningar på alla nivåer har kommit i flera omgångar från regeringen och stödpartierna. Senast denna vecka kom besked om satsningar på vårdutbildningar inom Yrkeshögskolan, främst vidareutbildningar för undersköterskor.

Men analytikerna menar att grundproblemet ändå landar i knät på enskilda kommuner.

– Det gäller för kommunerna att lyckas ta vara på politikernas utbildningssatsningar, understryker Torbjörn Israelsson. Och första steget är att ha tillräckligt mycket grundutbildning. Nästa steg är att satsa på yrkesutbildningar.

Därför är vi inne på någon sorts utbildningsplikt, säger Torbjörn Israelsson. Jag tror att det är svårt att få tillräcklig volym annars.

Utmaningen nationellt är att öka effektiviteten kraftigt i arbetsmarknadspolitiken. Ett mycket stort antal individer behöver dels grundutbilda sig, dels få möjlighet till yrkesutbildning som leder till jobb i bristyrken. Bristen på utbildade inom högskoleyrken är också stor, som sjuksköterskor och förskollärare.

Ett grepp är att mycket tydligare rikta in arbetsmarknadsutbildning mot bristyrken och att möjliggöra för arbetslösa mitt i livet att byta yrke (se vidare i analytikernas förslag sist i artikeln). Men den stora utmaningen är fortfarande att få fler lågutbildade arbetslösa att skaffa sig en stadigare grund att stå på.

– Därför är vi inne på någon sorts utbildningsplikt, säger Torbjörn Israelsson. Jag tror att det är svårt att få tillräcklig volym annars.

Utbildningsplikten skulle kunna fungera så att den som är lågutbildad och arbetslös efter en viss tid måste börja grundutbilda sig för att få full ersättning.

Northvolts fabrik strax utanför Skellefteå har fullskalig produktion av elbilsbatterier i slutet av detta år. Fabriken ska sedan byggas ut, och kan komma att sysselsätta 10 000 personer i Skellefteå.
Foto: Henrik Montgomery / TT

Norrbotten har en stark utveckling av sysselsättningen, och nu är problemet hur man ska hitta folk till jobben i stället

Det är lätt att hålla fast vid den gamla bilden att norra halvan av Sverige ständigt tampas med hög arbetslöshet, och att storstäderna är de som lider mest av bristen på arbetskraft.

I verkligheten går utvecklingen mer åt ett annat håll, något som har förstärkts av pandemin. Arbetslösheten har ökat mest i storstadsområdena, med sina stora tjänste- och servicenäringar.

– Bilden har vridits 180 grader jämfört med tidigare kriser, säger Torbjörn Israelsson. Norrbotten har haft en stark utveckling av sysselsättningen. Nu är problemet i stället hur man ska hitta folk till jobben.

LKAB och Northvolt behöver rekrytera tusentals

LKAB:s omställning till eldrift och andra investeringar skapar tusentals nya jobb i Kiruna och Malmberget. Northvolt AB:s etablering av batterifabriken utanför Skellefteå beräknas innebära ett personalbehov på cirka 3 000 personer i fabriken i ett första steg, betydlig fler de kommande åren. I båda kommunerna är ett stort problem arbetskraftsbrist.

Nu har regeringen tillsatt en nationell samordnare, bland annat för att hitta kompetens till etableringarna i Norrbotten och Västerbotten.

Små och medelstora kommuner får en allt mindre chans att hitta arbetskraft. Och de här förändringarna är oroväckande.

Frågan är hur problemet ska lösas för alla de små och medelstora kommunerna i landet som har liknande problem men i mindre skala, och som saknar hjälp av samordnare. Många av de kommunerna har samtidigt blivit av med bemannade arbetsförmedlingskontor.

– Små och medelstora kommuner får en allt mindre chans att hitta arbetskraft genom att utbudet av arbetskraft krymper med tiden, menar Torbjörn Israelsson. Och de här förändringarna är oroväckande.

Det finns än så länge inte mycket som talar för att förändringarna av Arbetsförmedlingen löser de här matchningsproblemen. Det är också oklart hur många fristående aktörer kommer att intressera sig för just de kommuner som kanske behöver mer intensiv matchning.

Än så länge ser det ut som att ersättningen till fristående aktörer är högst i matchning till jobb, inte till utbildning

Torbjörn Israelsson tror att aktörerna främst kommer att etablera sig i storstadsområden med stora arbetsmarknader där det går snabbare att matcha till jobb. Han ifrågasätter hur systemet med fristående aktörer ska få fler lågutbildade att gå till utbildning.

– Än så länge ser det ut som att ersättningen till aktörerna enbart blir för matchning till jobb, inte till utbildning.

Kundtorg ersätter nedlagda AF-kontor

Nyligen meddelade Arbetsförmedlingen att man startar ytterligare kundtorg i Statens servicecenter för att kompensera de stora nedläggningarna av arbetsförmedlingskontor i små och medelstora kommuner. Ett kundtorg hjälper människor att skriva in sig, och att boka tid med handläggare som reser dit från större och mer centralt beläget kontor.

Den lösningen är ett av statens sätt att hantera de lägre anslagen till Arbetsförmedlingen. Huruvida det kommer att räcka återstår att se. Men, som Torbjörn Israelsson påpekar: forskning visar att personliga möten med en arbetsförmedlare i kombination med förmedlingens kunskap om den lokala arbetsmarknadens behov är ett oöverträffat koncept om man vill ha en skarp matchning.

Förslag till effektivare arbetsmarknadspolitik

Analytikerna på Svamac vill se framför allt fem åtgärder för att effektivisera arbetsmarknadspolitiken:

  • För att kompensera brist på aktörer i mindre kommuner: återöppna AF-kontor där, och dra successivt ner i större orter i takt med att privata aktörer etablerar sig.
  • Inför omställningsstöd för arbetslösa som behöver byta yrke.
  • Inför nytt etableringsstöd för långtidsarbetslösa som saknar arbetslivserfarenhet.
  • Öka arbetsmarknadsutbildningen och renodla den till bristyrkesutbildning.
  • Skapa mer varaktig samhällsnyttig sysselsättning efter att alla andra insatser anses uttömda.
+ Expandera
21 jan 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan