”Bra att man experimenterar med basinkomst” Basinkomst prövas i Finland. Som experiment välkomnas pilotprojektet av STTK, enligt Ralf Sund, chefsekonom. Foto: Jessica Gow / TT

”Bra att man experimenterar med basinkomst”

Basinkomst Experimentet med basinkomst i Finland välkomnas av STTK, den finska motsvarigheten till TCO. Det säger Ralf Sund, chefsekonom på STTK, som menar att någon form av basinkomst möjligen skulle kunna användas för att få utsatta grupper i arbete.
16 feb 2017

Pilotförsöket med basinkomst i Finland är i full gång och har fått stor internationell uppmärksamhet. 2000 personer, utvalda slumpvis bland arbetslösa i åldern 25 till 58 år, får 560 euro, eller ungefär 5300 kronor i månaden, under två års tid.

Oavsett om de hittar jobb eller inte.

Under försöket vill den finska regeringen bland annat se om basinkomst kan vara ett incitament för att ta jobb och mot fattigdom och social utslagning.

”På sätt och vis vet vi redan slutsatsen av experimentet i förhand, att det är för dyrt.”

Ralf Sund, chefsekonom på STTK, den finska motsvarigheten till TCO, berättar att man hos hans organisation välkomnar försöket. Men man har också kritik.

Läs också: Ledare: ”Nej, Finland inför inte medborgarlön”

Även om det är bra att regeringen experimenterar för att få information så är experimentet begränsat – och kanske utdömt att misslyckas på förhand.

– Kritiken som vi har över huvud taget till det här experimentet är att det på sätt och vis är så smalt. Det ger mycket litet information, säger Ralf Sund till Arbetsvärlden.

Han tror heller inte att en nationell basinkomst är realistiskt.

– En rapport av en professor som kom ut före experimentet visade att sådana system kostar så mycket att det inte finns tillräckligt med pengar i samhället. På sätt och vis vet vi redan slutsatsen av experimentet i förhand, att det är för dyrt.

”Vårt fack har börjat diskutera negativ inkomstskatt”

Diskussionen i Finland i samband med pilotprojektet har, inte överraskande, varit livlig. Som ekonom har Ralf Sund funnit sig i flera diskussioner om dugligheten hos olika varianter på basinkomst.

– Vi i vårt fack har börjat diskutera det som ekonomer kallar ”negativ inkomstskatt”. Det innebär att du får ett visst stöd om du inte har en inkomst och gradvis, när du får inkomster, så sjunker stödet. Efter en viss nivå börjar du betala skatter. Under den nivån får du på sätt och vis pengar, säger Ralf Sund.

Andra försök med basinkomst

Olika former av basinkomst har prövats på flera håll i världen sedan 1960-talet.

Förra året folkomröstade man i Schweiz om att införa basinkomst för alla invånare. Förslaget röstades dock ner med stor marginal.

Fler pilotförsök med basinkomst än det som pågår i Finland är igång eller planeras i andra länder. Bland annat i Kanada, Nederländerna och Uganda.

+ Expandera

Negativ inkomstskatt lanserades som ekonomisk modell under 1940-talet av den brittiska ekonomen Juliet Rhys-Williams.

– Det kanske skulle vara ett sätt att gå vidare men det kräver så stora ändringar i lagstiftningen att jag inte vet hur det skulle vara möjligt. Men på papper, teoretiskt, finns incitamenten. Marginalskatten blir aldrig så stor att den skulle hindra eller bromsa vägen framåt. Då får man själv möjligheten att välja om man periodvis ska ta det lite lugnare eller om man vill tjäna lite mer, säger Ralf Sund.

I teorin, betonar han. Det kanske inte fungerar i praktiken.

– Vi är tacksamma för experimentet men ställer oss förstås kritiska till det här och menar att välfärdssamhället ska bygga på lönearbete och beskattade inkomster och så vidare.

”Möjligt att människor blir lata om de får för mycket”

Men som del av ett fungerande samhälle vill han inte utesluta en basinkomstmodell – under förutsättningen att den bidrar till att människor kommer i arbete.

– Framför allt om man tittar på ungdomar utan utbildning som har svårt att ta sig ut på arbetsmarknaden. Kanske skulle det kunna vara en lösning på den problematiken.

En riktad basinkomst till utsatta grupper som behöver hjälp att etablera sig på arbetsmarknaden?

– Ja, det är en möjlighet att gå vidare. Om du inte har utbildning eller arbetsplats, att eventuellt ha en basinkomst baserad på ålder, säger Ralf Sund.

”Om du inte har utbildning eller arbetsplats, att eventuellt ha en basinkomst baserad på ålder.”

Ett tidigare försök med basinkomst i Manitoba, Kanada genomfördes under 1970-talet. Analyser av ekonomerna Derek Hum and Wayne Simpson vid Manitoba University visade på små effekter på arbetsmarknaden, och ekonomen Evelyn Forget kom fram till att det kan leda till att tonåringar jobbar mindre.

– Det är viktigt att tänka på hur stort basbeloppet är. Det är möjligt att människor blir lata om de får för mycket och då väljer att inte söka jobb. Det här experimentet kan ge insikter om hur beteenden förändras till följd av basinkomsten, säger Ralf Sund.

 

16 feb 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan