På söndag söker Liberalernas partistyrelse partiets stöd för att kunna budgetförhandla med Sverigedemokraterna under nästa mandatperiod.
Arbetsvärlden har tagit reda på hur de två partiernas arbetsmarknadspolitik är förenliga med varandra.
Både Liberalerna och Sverigedemokraterna, liksom Kristdemokraterna, vill se en obligatorisk a-kassa, tvärtemot fackens uppfattning.
Liberalernas arbetsmarknadspolitiske talesperson Arman Teimouri säger att behovet har blivit tydligare i krisen.
– Coronakrisen visar att vi varit i behov av en obligatorisk a-kassa eftersom många inte var anslutna till någon a-kassa. Det innebar att vi behövde lappa och laga under krisen, säger Arman Teimouri till Arbetsvärlden.
Avtrappad a-kassa
Under coronakrisen sjösatte januaripartierna flera tillfälliga regler, däribland en förkortning av tiden som behövdes som medlem i a-kassan för att bli berättigad till inkomstbaserad ersättning. Normalt måste man vara ansluten till en a-kassa i tolv månader innan man kan bli berättigad till inkomstbaserad ersättning, men under de tillfälliga reglerna räknas varje medlemsmånad som fyra.
När det kommer till nivåerna i a-kassan berättar Arman Teimouri att januaripartierna just nu diskuterar en reform av a-kassan och därför vill han inte säga specifikt vad Liberalernas hållning är.
– Men vi anser att det ska vara generösare ersättning i början som sedan trappas ner i takt med att arbetslösheten pågår en längre tid, så att pressen att hitta nytt jobb successivt ökar. Det tycker vi är en rimlig utformning, säger Arman Teimouri.
Sverigedemokraterna vill se en höjning av taket i a-kassan till 1200 kr de 100 första dagarna, därefter 800 kr per dag för resterande period.
När det kommer till las använde Liberalerna samma formulering som övriga alliansen vad gäller turordningsreglerna inför förra valet, nämligen att ”kompetens och inte arbetstid” ska avgöra vem som blir av med jobbet vid arbetsbrist.
Privatiseringen av Arbetsförmedlingen förenar
Även privatiseringen av matchning och rustning inom Arbetsförmedlingen var en idé som Centerpartiet och Liberalerna tog med sig till januariavtalet och som har stöd hos M, KD och SD. Liberalerna är också överens med M, KD och C att provanställning borde vara upp till ett år (SD vill att det förblir ett halvår, som i dag).
Allt asylmottagande ska stoppas så länge Sveriges närområde är säkert.
SD vill avveckla stöd till nyanlända
Någonting som däremot kan försvåra för L att komma överens med en regering som budgetförhandlar med SD är olika former av stöd till nyanlända.
Sverigedemokraterna vill helt avskaffa arbetsmarknadsåtgärder som Nystartsjobb, Etableringsanställningar och Introduktionsjobb.
Vad anser Liberalerna?
– Det är inte Liberalernas hållning. Stöden kommer finnas kvar, men vi måste se till syftet med dem att de ska leda till riktiga jobb, säger Arman Teimouri.
Liberalerna har bland annat förslag om införandet av fler ”enklare” jobb i Sverige, jobb med lägre löner än normalt på svensk arbetsmarknad. En reform som Liberalerna vill se är ”inträdesjobb”, en förenklad anställning för nyanlända och unga upp till 23 år utan gymnasieexamen. Lönen uppgår till 70 procent av rådande ingångslön i branschen, upp till ett tak om 21 000 kronor i bruttolön per månad.
Arbetskraftsinvandring stötesten
Sverigedemokraterna vill förändra regelverket för arbetskraftsinvandring så att arbetsmarknadens behov blir styrande. Det kan ställas mot Liberalernas ståndpunkter på migrationsområdet: ”Öppenhet gör vårt land rikare”, ”Sverige och Europa ska stå upp för en human och solidarisk asylpolitik” och ”Sverige behöver fler som flyttar hit för att jobba och studera”.
Liberalerna vill förenkla arbetskraftsinvandringen med enklare regler, kortare väntetider och längre arbetstillstånd.
Hur nära ligger ni Sverigedemokraternas arbetsmarknadspolitik?
– Det finns delar där vi är överens och delar där vi inte är överens. Det kan man säga om alla partier i riksdagen. Vi kommer driva starka liberala reformer och om det finns andra partier som vill stödja dem så får de göra det, säger Arman Teimouri.
Men kan ni komma att kompromissa med Sverigedemokraterna för att få igenom era reformer?
– Jag svarar som jag gjorde innan, vi driver vår liberala politik.
Enligt ett förtydligande till partiets medlemmar uppger partiledare Nyamko Sabuni att hon anser att reglerna om en helhetsbudget är förlegade och att hon ser en framtid där olika majoriteter kommer överens på olika budgetområden. En ståndpunkt som får hård kritik av finansminister Magdalena Andersson (S), som i SvD pekar på att budgetreglerna kom till för att få ordning på statsfinanserna efter 1990-talskrisen.