Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Massiv grön återstart föreslås av europeiska tankesmedjor TGV-tåg i Marseille 2018. Förslag kommer nu om ett gemensamt höghastighetståg i Europa. (AP Photo/Claude Paris, file) LON109

Massiv grön återstart föreslås av europeiska tankesmedjor

Konjunkturpolitik I framtiden skulle det kunna vara möjligt att ta ultrasnabbt tåg hela vägen från Stockholm till Lissabon. Förslaget finns i ett omfattande grönt återstartsprogram från tre europeiska tankesmedjor som ska diskuteras av Europafackets forskningsinstitut.
Carl von Scheele
7 sep 2020

Transporter är ett av de områden som de samverkande tankesmedjorna vill ösa in pengar i för att rycka upp Europa ur den depression som tonar upp sig i coronapandemins spår. Tanken är inte bara att få igång ekonomin och rädda sysselsättningen. Förslagen är också klimatsmarta och skulle vara ett stort steg mot målet om ett koldioxidneutralt EU år 2050.

Medan EU-ledarna satsar 750 miljarder euro på kickstart ut ur coronakrisen vill forskarna på de tre tankesmedjorna satsa ofattbara 2 000 miljarder euro under tio år på gröna projekt inom hälsoområdet, förnyelsebar energi och transporter.

Nätet av snabbtåg som binder ihop EU-ländernas huvudstäder och regioner ligger som en del i deras omfattande paket.

Tankesmedjornas snabbtågsförslag.

Medan den svenska EU-parlamentarikern Jörgen Warborn (M) kallar idén ett skrytprojekt, har den tyske transportministern sett goda paralleller mellan förslaget och sin regerings idéer om ett europeiskt tågtransportnät.

Men diskussionerna om förslagen i rapporten ”How to spend it” har bara börjat. I slutet av denna vecka håller Europafackets utredningsinstitut, ETUI, ett seminarium om programmet.

− Vi har också haft några få förberedande diskussioner med EU-parlamentariker, och vi har fått en del publicitet kring förslagen, främst i fransk press, säger Jérôme Creel och Francesco Saraceno, när de beskriver de första reaktionerna på förslagen

De arbetar på OFCE (Observatoire français des conjonctures économiques) som chef respektive biträdande chef för forskningsavdelningen. Tillsammans med tyska IMK och österrikiska Wiiw (se faktaruta) har de utarbetat rapporten.

Den som tar det franska snabbtåget TGV (Train à grande vitesse) mellan till exempel Paris och Bryssel förstår nog snabbtågens attraktionskraft. Efter mjukt gungande i över 300 kilometer i timmen är passagerarna framme på en och en halv timme. De många datorerna som står uppslagna vittnar om att flera av dem dagpendlar mellan de båda huvudstäderna.

Tidsåtgången är som resan mellan Stockholm och Linköping. Och den som istället väljer TGV till Amsterdam behöver inte lägga mer restid än vad det tar stockholmaren att nå Göteborg på vår järnväg.

Ett nät av snabbtåg, ultra rapid train, UTR, skulle förändra vardagen för EU:s invånare, förklarar forskarna.

− Först och främst skulle vi se en kraftig reduktion av koldioxidutsläpp, eftersom UTR är tänkt att ersätta inomeuropeiska flygresor. För det andra skulle det underlätta resandet i Europa när man från stadskärnorna slipper pendla ut till flygplatserna, säger Jérôme Creel och Francesco Saraceno.

Stärker europeisk identitet

De trycker på att URT är ett genuint europeiskt projekt.

− Ingen huvudstad skulle hamna utanför nätet och därmed skulle projektet bidra till skapandet av en europeisk identitet.

Genom en jättelik investering på 1 100 miljarder euro, mer än tio gånger så mycket i svenska kronor, skulle 18 000 kilometer tvåspårig snabbtågsjärnväg byggas uppdelad på fyra stambanor.

Sverige skulle ingå i den bandel som börjar i Lissabon, går över Madrid, Paris, Bryssel, Amsterdam, Hamburg, Köpenhamn och avslutas efter Stockholm i Helsingfors.

Tre andra linjer binder ihop övriga delar av Europa i vad som kallas en ny grön infrastruktur för transporter.

Men forskarna har också en alternativ tågsatsning i sitt program om URT-förslaget inte skulle attrahera politikerna. De handlar om ett tidigare framfört förslag om en europeisk sidenväg som går österut och bland annat passerar Moskva. Där kombineras järnvägen med elektriska motorvägar, hamnar och logistikcentra.

Vilket projekt som än väljs skulle de öka tillväxten och skapa miljontals jobb, hävdar forskarna.

Kan konkurrera med Kina

Ett ytterligare argument för snabbtåg är att satsningen skulle överbrygga den teknologiska klyftan till Kina när det gäller snabbtågsteknik. Alla större järnvägar i Kina trafikeras av snabbtåg, medan det europeiska nätet är mer fragmenterat och bara ett fåtal sträckor tar tåg i 300 kilometer i timmen, konstaterar man i rapporten.

För mig låter det som ett politiskt skrytprojekt.

Oansvarigt eller vid sidan av det möjliga. Johan Danielsson (S) och Jörgen Warborn (M) om tankesmedjornas förslag. Foto: Socialdemokraterna respektive Johan Fredriksson/Wikimedia.

Många minns nog hur den svenska alliansregeringen lanserade idén om höghastighetståg i Sverige inför valet 2014 och föreslog en satsning på 400 miljarder kronor. Moderatledaren talade då om hur man skulle binda ihop Sverige i ett höghastighetsnät med Danmark och kontinenten. Centerledaren Anni Lööf talade om snabbtåg som en bärande idé i partiets gröna infrastrukturpolitik.

Svalt svenskt intresse

Men tiderna förändras och Moderaterna har nu blivit motståndare till dessa gigantiska satsningar. M-ledamoten Jörgen Warborn i Europaparlamentet sågar tankesmedjornas förslag på ultrasnabba tåg.

− Att bygga ut robusta infrastrukturnät, både vägar och järnvägar, är avgörande för konkurrenskraften och vi behöver knyta samman Europa mer. Det här förslaget om ultra-snabba tåg är däremot inte rätt prioritering. För mig låter det som ett politiskt skrytprojekt som inte skulle gynna Europas medborgare, varken nu eller framåt.

Istället vill Warborn satsa mer på det transeuropeiska transportnätet, Tent-T, som är ett EU-projekt där länderna kan få bidrag till olika infrastruktursatsningar. Prioriteten borde vara att bygga bort flaskhalsar i transportnätet och stödja medborgarnas dagliga pendlande.

− Då får vi mycket mer pang för pengarna. Väldigt få svenskar skulle nog vara beredda att offra så mycket av sina skattepengar för att kunna åka snabbtåg till Bryssel och Berlin.

S-politikern Johan Danielsson sågar inte forskarna lika kategoriskt som sin M-kollega.

– Jag är positiv till ökade investeringar i järnvägsnät och bedömer att vi behöver fler snabbtåg, men att starta ett helt parallellt system till de investeringar som vi redan gör i Europa, känns lite orealistiskt.

Liksom Warborn hänvisar Danielsson till Tent-T och dess nio prioriterade korridorer där inte bara järnväg, utan också vägnät och sjöfart ingår. När länderna investerar enligt programmet är EU medfinansiär.

Dessutom jobbar Europaparlamentets transportutskott, där Danielsson sitter, med att medel från de 750 miljarderna euro i stödfonden ska kunna gå till infrastrukturinvesteringar.

– Då skulle man kunna åstadkomma en del av det som forskarna eftersträvar med de medel som redan är avsatta.

Elnätets motorväg

Men de tre tankesmedjornas återstartprogram handlar om mycket mer än snabbtåg.

När de tar sig an energiomställning tänker de även där storskaligt och föreslår högspänningsledningar för 100 procent förnyelsebar energi som de liknar vid motorvägar.

Målet är att transportera el från områden där den kan produceras utan koldioxidutsläpp, som kustområden med vindkraft och vågkraft, till områden där den konsumeras som mest.

Hälften av satsningarna på området grön energiomställning, 260 miljarder euro, borde gå till utbyggnaden av dessa högspänningsledningar. Forskarna talar om elnätets motorväg som ska binda samma EU:s alla medlemsstater i ett så småningom koldioxidneutralt Europa.

Målet är att transportera el med minimala förluster från områden där den kan produceras utan koldioxidutsläpp, som kustområden med vindkraft och vågkraft, till områden där den konsumeras som mest.

Dessutom vill de sätta 290 miljarder euro i en fond som stöder enskilda länders projekt för grön energi och lyfter särskilt fram satsningar på batterier och vätgasprojekt. Genom att producera vätgas med förnyelsebar el kan energin lagras i form av gasen för att använda den vid ett senare tillfälle.

Coronapandemin är inte bara anledningen till förslaget om återstartsprogram från de tre tankesmedjorna. Skräckupplevelsen av ett stängt Europa har färgat deras förslag om en ny hälsomyndighet med omfattande budget och befogenheter. Hälsa är det tredje området i återstartsprogrammet.

Samverkande hälsovårdspolitik

EU-nivån är den rätta för många hälsofrågor, konstaterar man i rapporten.

− Vi betonar att folkhälsan är ett globalt område, inte nationellt. En samverkande hälsovårdspolitik skulle bidra till att begränsa konsekvenserna av epidemier i Europa, säger Jérôme Creel och Francesco Saraceno på OFCE.

Argumentet är att hälsochocker som coronakrisen kan skapa sociala och ekonomiska obalanser mellan EU-länderna och äventyra sammanhållning och solidaritet mellan medlemsstaterna.

Coronapandemin har avslöjat brist på intensivvårdsplatser och intensivvårdspersonal. En stor del av de 400 miljarderna euro i denna del av programmet ska gå till utbildning. I normala tider behövs inte den mängd intensivspecialister som Covid-19 har krävt. Det finns ingen naturlig marknad för den mängden, konstaterar forskarna.

Men genom ett EU-initiativ skulle tillräckligt med läkare, sjuksköterskor och undersköterskor kunna komplettera sina nuvarande specialkunskaper med kompetens i intensivvård och snabbt kunna omplaceras i Europa till de områden där de mest behövs vid ett nytt pandemiutbrott.

Den europeiska hälsomyndigheten skulle ha flera andra viktiga uppgifter. En är att upprätta en lista över strategiskt viktiga läkemedel och bygga upp beredskapslager av dem. En annan är att inhandla vaccin med syfte att alla EU:s invånare skulle ha lika tillgång på vaccin. Dessutom skulle en stor aktör kunna få bättre priser än vad enskilda länder kan förhandla fram.

Forskarna ser sina förslag på de tre områdena transporter, grön energi och hälsa som en vidareutveckling av EU-kommissionens arbete. Man vill utvidga EU:s handlingsutrymme genom att tillföra större summor pengar och nya idéer.

− I princip är vårt förslag inte alternativ utan kompletterar EU-ledarnas beslutade återhämtningsplan, eftersom vi fokuserar på en i grunden europeisk investeringsplan.

Pengarullningen ”djupt oansvarig”

På fredag fortsätter diskussionerna om de tre tankesmedjornas rapport när Europafackets forskningsinstitut håller ett seminarium om den. Debatten i Europa handlar om stora gemensamma insatser och andas en vilja att föra upp fler frågor och investeringar till EU-nivån. Synsättet har inte särskilt stort gehör i det svenska lägret.

– Att återstarta ekonomin igen är självklart livsviktigt för Sverige och Europa. Men att tillåta en så massiv pengarullning som 2 000 miljarder euro vore djupt oansvarigt och skulle ytterst drabba de svenska skattebetalarna. Det finns inget egenvärde i att så snabbt som möjligt göra av med så mycket pengar som möjligt, säger Jörgen Warborn (M).

Johan Danielsson (S) uttrycker sig mildare. Han konstaterar visserligen att forskare och debattörer nere i Europa gärna vill lyfta frågor till EU-nivå, men alla investeringar behöver inte ske på den nivån.

Våra förslag är inte bara avsedda att främja den ekonomiska återhämtningen utan syftar också till att minska den ekonomiska och sociala skillnaden mellan EU:s medlemsstater.

Han tror inte heller att diskussionen kommer att handla så mycket om nya investeringar vid sidan av de 750 miljarder euro som EU-ledarna kommit överens om i sin återhämtningsplan, och som parlamentet knappast kommer göra några större förändringar i när den behandlar paketet i höst.

– Nej, jag tror den stora principiella diskussionen kommer handla om huruvida EU:s gemensamma upplåning av pengar till återhämtningen är ett första steg till något nytt eller enbart en unik åtgärd i coronakrisen.

Inte heller forskarna ser stora chanser för ett förverkligande av sitt program, utan säger att det nog är tämligen osannolikt med en diskussion på europapolitiskt nivå om förslagen. Man kan ana lite av en besvikelse över detta.

– Våra förslag är inte bara avsedda att främja den ekonomiska återhämtningen utan syftar också till att minska den ekonomiska och sociala skillnaden mellan EU:s medlemsstater, säger Jérôme Creel och Francesco Saraceno.

De tre forskningsinstituten OFCE, Wiiw och IMK förslag

EU ska satsa 2 000 miljarder euro på återhämtningen (20 000 miljarder SKR).

En fjärdedel, 500 miljarder euro ska gå som stöd till enskilda länder, främst de hårdast drabbade.

Resten, 1 500 miljarder euro ska satsas på europeiska projekt där det finns ett EU-värde inbyggt.

Projekten inriktas på tre områden och ska alla bidra till en grön omställning.

Första området: Stärkt den europeiska hälsomyndigheten. Det omfattar investeringar i kompetensutveckling av sjukvårdspersonal med målet att underlätta flexibla utplaceringar vid nödsituationer, samt ge myndigheten i uppgift att säkerställa leveranser av vitala läkemedel och sjukvårdsmaterial. Kostnad: 400 miljarder euro.

Andra området: Två olika järnvägsinitiativ. Ett förslag är att binda samman EU-ländernas huvudstäder och regionen genom fyra stambanor för höghastighetståg. Ett alternativ är att bygga den ”Europeiska sidenvägen”, som kombinerar olika miljövänliga transportsätt enligt en kinesisk modell. Kostnad: 550 miljarder euro.

Tredje området: EUs förslag om att vara klimatneutralt 2050 vill de tre forskningsinstituten elektrifiera. De vill se en fond som skyndar på omställningen till ett smart och integrerat elnät som bygger på 100 procent förnybar energi. Det kompletteras med satsningar på batteri- och vätgasprojekt och ett stöd till minskning av koldioxidutsläppen i medlemsstaterna. Kostnad: 260 miljarder euro till elnätet, 290 miljarder euro till stödfonden.

Författarna till rapporten “How to spend it - A proposal for a European Covid-19 recovery programme”:

·         Jérôme Creel och Francesco Saraceno, OFCE (French Economic Observatory), Frankrike.

·         Mario Holzner, Wiiw (Vienna institute for international economic studies), Österrike

·         Andrew Watt, IMK (Macroeconomice policy institute), Tyskland.

·         Jérôme Wittwer, University of Bordeaux, Frankrike

+ Expandera

Carl von Scheele
7 sep 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan