Arbetsmiljöverkets föreskrift som ska förebygga psykosocial ohälsa på arbetet fyller tre år i år. Den började gälla i mars 2016 och kom till för att tydligare visa på arbetsgivarens ansvar när det gäller att motverka för hög arbetsbelastning, otydliga krav eller kränkande särbehandling.
Nu har forskaren Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt vid Örebro universitet, gjort en studie på vad föreskriften konkret har betytt. Hon har gått igenom alla så kallade 6:6a-anmälningar som lett till förelägganden från Arbetsmiljöverket under perioden mars 2016-april 2017.
Maria Steinberg. Foto: Michael Steinberg.
Män har man gullat med i hundra år nu, och det är ju bra.
Förelägganden under perioden var många, cirka 100 fall, och långt fler än vad Maria Steinberg hade förutspått. De innebar bland annat att Arbetsmiljöverket krävde att arbetsgivaren bättre skulle följa handlingsplaner och regler samt vara tydligare när det gällde prioriteringar och faktiska arbetsuppgifter.
Hälften av anmälningarna från skyddsombuden handlar om allt för hög arbetsbelastning, ofta beroende på brist på personal och vikarier. En stor del handlar om stress, beordrad arbetstid och brist på balans mellan krav och resurser. Ofta går problemen in i varandra. Ungefär en tredjedel av fallen rör kränkande särbehandling.
6:6a-anmälningar
6:6a hänvisar till Arbetsmiljölagens kapitel 6 § 6a, den paragraf som gör att skyddsombuden kan kräva att Arbetsmiljöverket lägger ett föreläggande eller ett förbud på en arbetsplats. Initiativet till anmälan kan även komma från Arbetsmiljöverket.
Ombuden ska först ha vänt sig till arbetsgivaren för att påtala missförhållanden och begära åtgärder, nästa steg blir anmälan.
Föreläggande samt förbud kan förenas med vite.
– När Osa kom var jag orolig för att den skulle vara urvattnad och otydlig, men den var mycket mer detaljerad än jag hade vågat hoppats på och äntligen har det blivit en föreskrift för kvinnor, särskilt inom offentlig sektor, säger Maria Steinberg.
Cirka 60 procent av anmälningarna rör kvinnor och då särskilt inom vård- och omsorgssektorn inom kommuner och landsting.
Många fler anmälningar från TCO
Många fler anmälningar än tidigare kom från skyddsombud inom TCO, sammanlagt 25. Innan Osa stod skyddsombud från LO-kollektivet för majoriteten av anmälningarna, som oftast gällde män.
Arbetsmiljölagen har av tradition varit sexistisk, menar Maria Steinberg.
Nu har man börjat tänka att det finns kvinnor i den offentliga sektorn – och de är många – och de behöver en bättre psykosocial arbetsmiljö.
– Den är skriven för manliga industriarbetare som riskerar att drabbas av fysiska skador och olyckor. Och dem har man gullat med i hundra år nu, och det är ju bra. Men nu har man börjat tänka att det finns kvinnor i den offentliga sektorn – och de är många – och de behöver en bättre psykosocial arbetsmiljö.
25 6:6a-anmälningar i studien kom från TCO:s skyddsombud
- 10 från Vårdförbundet (gällde framför allt hög arbetsbelastning, brist på pauser, otydliga rutiner, mer tid till chefer, brist på barnmorskor)
- 7 från Vision (gällde kränkningar, krav på utbildning av chefer, underbemanning, missbruksproblem, ojämlikt ledarskap, journalhantering, krav på utbildning av chefer om hur man hanterar kränkningar)
- 4 från Lärarförbundet (gällde arbetsbelastning, ej följt handlingsplan, överskrivning av barn på förskola, brist på pauser, chefer trakasserar, bristande tid för planering)
- 3 från Unionen (gällde kränkande särbehandling, hot och krisstöd, otydlighet om vem som leder och fördelar arbete, otydliga arbetsuppgifter, stress)
- 1 från ST (gällde samarbetsproblem)
44 procent av anmälningarna under perioden gällde just anställda i kommunal verksamhet. 25 procent gällde anställda inom landsting, 25 procent gällde privat sektor och 6 procent gällde religiösa församlingar.
Men att den privata sektorn inte är lika representerad behöver inte betyda att problemen där är färre, säger Maria Steinberg.
– Det kan också vara så att man som skyddsombud där är mer rädd att driva arbetsmiljöfrågor, och att anmäla, för att anställningen inte är lika trygg.
Riktlinjer bara på intranätet hjälper inte
Många gånger handlar otydligheten i arbetsmiljöarbetet om brist på kommunikation, säger Maria Steinberg.
– Det hjälper inte om det finns riktlinjer om det bara finns på intranätet, som man kanske hittar efter tio klick. Jag tycker att man ska arbetsplatsträffar där man går igenom riktlinjer och nya föreskrifter. Diskussion är viktigt för att hålla arbetsmiljöarbetet levande.
Skyddsombuden är mycket viktiga i arbetsmiljöarbetet ute på arbetsplatserna, säger Maria Steinberg.
– Jag märker ofta när jag möter dem att de påtalar att deras chefer inte kan arbetsmiljölagen och Osa särskilt bra. De måste börja kräva av arbetsgivarna har utbildning, och gärna att de får det gemensamt med skyddsombuden, säger hon.
Är det något du saknar i Osa?
– Det vi framför allt saknar nu är föreskrifter och regler gällande de aktivitetsbaserande kontorslandskapen. De vet man väldigt lite om. Även det är en tjänstemannafråga, säger Maria Steinberg.