Slänger man ett öga på politikerna i USA blir det snabbt uppenbart att medelåldern är betydligt högre bland de folkvalda på andra sidan Atlanten.
I USA:s kongress är medelåldern cirka 58 år i representanthuset och 63 år i senaten. Det skiljer mer än ett decennium i ålder mot genomsnittet i Sveriges riksdag som efter valet 2018 är 45 år.
Trots att vi väntas gå allt senare i pension är det relativt få i riksdagen som är seniorer. Bara drygt 2 procent har passerat 65-årsstrecket.
Anders Ferbe, ordförande i delegationen för senior arbetskraft, uttrycker i Arbetsvärlden att det förmodligen inte skulle vara möjligt i Sverige att bli statsminister om man är över 70 år.
I presidentvalet i USA var däremot presidentkandidaterna 74 och 78 år gamla.
Uppdraget som riksdagsledamot är ett heltidsuppdrag
När Arbetsvärlden kontaktar riksdagens talman Andreas Norlén (M) för att prata om ålderism uttrycker han sig dock försiktigt hoppfullt.
Tror du att det skulle vara möjligt för någon som är 70+ att bli statsminister i dagens Sverige?
– Jag hoppas att det skulle vara möjligt för jag tror att vi behöver både yngre och äldre inom politiken och på andra håll i samhället. När det är poster som kräver stort omdöme och breda referensramar, så som statsministerposten, har äldre också hjälp av sin erfarenhet, säger Andreas Norlén till Arbetsvärlden.
Han ger en alternativ förklaring till ålderism som orsak till den unga riksdagen.
– Jag tror att de här siffrorna som du redovisar är ett uttryck för en professionalisering av riksdagsledamotsuppdraget som pågått sedan slutet av 1970-talet. Uppdraget som riksdagsledamot är ett heltidsuppdrag, säger Andreas Norlén.
Jag tror det är viktigt för hela vårt samhälle att ta tillvara på äldres kompetens.
Och påpekar att det fortfarande i hög grad är en norm i samhället att gå i pension efter 65 år.
– Jag tror att om man tittar på politiska församlingar på kommunal nivå så ser man att andelen äldre där är högre, för att det i högre utsträckning kan röra sig om fritidsuppdrag.
Är det problematiskt att det bara är runt 2 procent som är 65+ i riksdagen medan andelen är omkring 20 procent i befolkningen?
– Det finns två perspektiv på det och ett är att vi ska ha åsiktsrepresentativitet i de politiska församlingarna, det vill säga att man röstar för att de värderingar man håller ska få genomslag. Och åsiktsrepresentativiteten finns där, säger Andreas Norlén.
Men han tillägger också det andra perspektivet:
– Däremot finns det ett värde i att olika erfarenheter finns i riksdagen och här tas seniorers erfarenheter tillvara i mindre utsträckning.
Tror du att de politiska partierna gör analysen att det är svårare att få röster med äldre kandidater?
– Jag har varit aktiv i politiken länge och jag har inte uppfattat att man gör kalkyler på det sättet så jag skulle säga nej.
Kommer det bli viktigare att inkludera äldre när medellivslängden ökar, vi blir friskare högre upp i åldrarna och pensionsåldern höjs?
– Jag tror det är viktigt för hela vårt samhälle att ta tillvara på äldres kompetens. Vi har sett en fantastisk utveckling i vårt land där vi blir allt äldre och friskare och det borde innebära att vi också blir bättre på att tillvarata de erfarenheterna som vi gör med åren.
På frågan om hur länge han själv planerar att vara yrkesaktiv ger han ingen riktålder:
– Så länge som jag tycker att det är roligt, intressant och givande, säger Andreas Norlén.