2022 börjar nya riktåldrar gälla i pensionssystemet. Den mest tydliga konsekvensen är att garantipension till de som är födda 1959 och senare inte betalas ut förrän från 66 år, med en successiv höjning till en 70-årsgräns för de som är födda 1982 och senare.
Så höjs riktåldern
Riktåldern i pensionssystemet höjs utifrån vilket födelseår man har. Så här planeras riktåldern att höjas de kommande åren:
1959–1960: 66 år
1961–1963: 67 år
1964–1969: 68 år
1970–1982: 69 år
Född 1983 och senare: 70 år.
Källa: Pensionsmyndigheten.
Nu har pensionsportalen Minpension, ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen, gjort en studie på ett urval av cirka 160 000 individers pensionsprognoser och tittat på hur pensionerna kan komma att se ut i praktiken. Studien visar att om pensionsåldern sätts till 65 år och samtliga pensioner tas ut på så lång tid som möjligt, är mediankompensationsgraden 57,4 procent inklusive tjänstepensionen. Men om åldersgrupperna i stället arbetar fram till riktålder (se faktarutan intill) kan de kompensera minskningen. Kompensationsgraden stiger då till 66,8 procent.
– Hade man inte haft höjda riktåldrar hade pensionen varit ett sluttande plan, konstaterar pensionsekonomen Kristina Kamp.
Tvingas jobba längre
I en ny rapport om studien, som presenterades på en pressträff på tisdagen, blir det tydligt hur kommande generationer är tvingade att gå senare i pension för att pensionen ska kompensera samma inkomstbortfall som för dagens pensionärer. Enligt Kristina Kamp är prognosen att det blir lika många år i genomsnitt som pensionär, i stället beror de höjda riktåldrarna i huvudsak på att vi lever längre.
I rapportens jämförelser mellan olika generationer ligger mediankompensationen på strax under 70 procent för de sena 50-talister som nu närmar sig 65–66 år. Då är även tjänstepensionen inräknad.
Det gäller att få en bra start.
90-talskrisen påverkar pensionerna
Men kompensationsgraden skiljer sig mycket beroende på flera faktorer: den som är utrikes född och har kommit till Sverige i vuxen ålder blir kompensationen betydligt lägre på grund av färre arbetade år. Andra saker som påverkar är svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, som för generationen som skulle ut i arbetslivet mitt i 90-talskrisen.
– Det gäller att få en bra start, kompensationsgraden är lägre för 70-talisterna, men för 80-talisterna ser det bättre ut, konstaterar Kristina Kamp.
Sedan fortsätter många kvinnor att jobba deltid under småbarnsåren.
När det gäller tjänstepensionernas kompensationsgrad minskar den för yngre privattjänstemän jämfört med äldre, vilket har med olika tjänstepensionsavtal att göra. Den effekten syns inte för kommun- och regionanställda, där kompenserar äldre och nyare tjänstepensionsavtal ungefär lika mycket.
Ju senare generationer, desto svårare är det naturligtvis att göra prognoser för pensionerna. I prognoserna ser det ut som om skillnaden är liten mellan kvinnor och män i 80-talistgenerationen. Men mönstret bland tidigare generationer visar att det kan komma att ändra sig.
Kvinnors deltidsarbete får genomslag
Bland kvinnor är kompensationsgraden lägst i inkomstintervallet på 35 000–45 000 kronor.
– Många har tjänstepensioner som kompenserar för föräldraledighet, men sedan fortsätter många kvinnor att jobba deltid under småbarnsåren, och gör karriär först senare. Det kan göra att slutlönen blir högre, men pensionen låg, säger Kristina Kamp. Ju högre lön man har desto viktigare blir också tjänstepensionen.
Bland männen är kompensationsgraden lägst i låginkomstgrupper. Riktigt varför är oklart, menar Kristina Kamp. Generellt har män annars en högre kompensationsgrad än kvinnor.
Allt större spridning
En annan fråga som kan påverka den faktiska pensionen, är att allt fler arbetar parallellt med att ta ut pension, något som ännu inte fångas upp helt i prognosverktyget. Trenden är generellt att den faktiska pensionsåldern sprider ut sig mer – 50-talisterna går i pension både tidigare och senare än tidigare generationer har gjort.
– Vi ser att man oftare vill trappa av i arbetslivet. Det ställer större krav på oss att göra prognoserna, och där ställer det krav på anpassning i arbetslivet också.