Det var i maj för två år sedan, under pandemin, som en gymnasielärare använde Google Classroom för en övning om värderingar i ämnet religionskunskap.
Bland annat ska han ha skrivit: ”Om du t.ex har värderingen människovärde/allas lika värde, då kommer detta att påverka dig på olika sätt, t.ex: Du röstar förmodligen inte på Sverigedemokraterna. Du anser att Sverige ska ha en human flyktingpolitik. Du är inte rasist.”
Samnytt ringde upp läraren
Ingen lärare eller elev ska därefter ha kontaktat läraren. Däremot blev han uppringd av en skribent från sajten Samnytt. Läraren ska då ha tagit bort sitt inlägg. Samnytt publicerade sedan en artikel med ljudinspelning av telefonsamtalet.
Läran gick själv till rektor och berättade vad som hänt. Arbetsgivaren kom sedan fram till att agerande var fog för en skriftlig varning för ”fel eller försummelse i arbetet”, som finns reglerat i kollektivavtalet.
Enligt kommunen strider det läraren skrev mot att skolan ska vara objektiv och inte värdera partipolitik i undervisningen. Arbetsgivaren skriver bland annat att:
”I rollen som lärare ligger ett ansvar att fullgöra skolans demokratiska uppdrag och det är därför viktigt att lärare avhåller sig från att förmedla personliga uppfattningar i politiska frågor.”
Läraren och hans fackförbund, Sveriges lärare, ansåg att varningen var fel och stämde kommunen för kollektivavtalsbrott.
AD: ”Uppfyller inte kravet på saklighet”
Fallet har nu gått hela vägen till Arbetsdomstolen (AD), som i dag onsdagen den 31 maj kom med sin dom.
Domstolen håller med arbetsgivarsidan. Att peka ut ett politiskt parti och påstå att de som röstar på det inte delar värderingen om alla människors lika värde, uppfyller enligt AD inte kravet på saklighet och allsidighet.
Visserligen har en offentligt anställd lärare ett starkt skydd i sin yttrandefrihet. Men den är inte absolut, skriver AD. Publiceringen gjordes i undervisningen, och det var inte en tydligt avgränsad personlig politisk uppfattning.
Sveriges lärare får stå för rättegång
Så det var rätt av kommunen att ge läraren en skriftlig varning, även om det kan ”ifrågasättas hur allvarlig förseelsen var”. Kommunen har därmed inte brutit mot kollektivavtalet, och förbundets talan avslås.
I stället får Sveriges lärare stå för kommunens rättegångskostnader på 85 800 kronor med ränta.
Läraren har jobbat i kommunen i över 40 år, och gick i somras i pension.
Domstolens beslut var enhälligt.