Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
A-kassorna olika stränga mot arbetslösa Flera krav ställs på en arbetslös för att denne ska vara berättigad till arbetslöshetsersättning. Men enligt Riksrevisionens granskning ser inte alla a-kassor lika strängt på misskötsel. Foto: Bertil Enevåg Ericson

A-kassorna olika stränga mot arbetslösa

Arbetslöshetsförsäkringen Den som får ersättning från a-kassan och missköter sitt arbetssökande löper olika stor risk att drabbas av sanktioner beroende på vilken a-kassa man tillhör. Det visar Riksrevisionen i en ny granskning. Allra strängast är Ledarnas a-kassa.
23 okt 2018

Flera krav ställs på en arbetslös för att denne ska vara berättigad till arbetslöshetsersättning. Bland annat handlar det om krav på att vara aktivt arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och regelbundet skicka in aktivitetsrapporter över sökta jobb.

Arbetsförmedlingen håller i sin tur kontakt med a-kassan och meddelar om den arbetssökande missköter sina åtaganden. Det kan röra sig om att underlåta att lämna in aktivitetsrapport (vanligast) till Arbetsförmedlingen, att man låter bli att söka lämpligt arbete eller att man inte dyker upp när man kallats till möte.

Den som missköter sig kan drabbas av sanktioner från a-kassan som trappas upp om misskötseln upprepas – och till slut kan leda till att rätten till ersättning helt dras in.

Olika behandling

Men här finns i lagen ett bedömningsutrymme, vilket gör att a-kassorna kan hantera sanktionsfrågan olika.

I Riksrevisionens granskning visar det sig att de 27 olika a-kassorna, som är fristående, inte alla är lika benägna att dela ut sanktioner. Skillnaderna är i vissa fall avsevärda. Jämför man sanktionsgraden för de sex strängaste a-kassorna med de sex som har lägst sanktionsgrad blir skillnaden 14 procentenheter, enligt den statistiska analys som Riksrevisionen gjort.

Det är viktigt att påpeka att vi inte säger att en a-kassa med låg sanktionsgrad gör fel

– Stora skillnader i hur a-kassorna behandlar arbetssökande riskerar att skada tilltron till arbetslöshetsförsäkringen, och därmed hela systemets legitimitet, säger riksrevisor Stefan Lundgren i en kommentar.

Ledarnas a-kassa, som i Riksrevisionens granskning är strängast, har en sanktionsgrad på 96 procent vid misskötsel. I andra änden av vågskålen finns Skogs- och Lantbrukstjänstemännens a-kassa med en sanktionsgrad på 61 procent.

– Det är viktigt att påpeka att vi inte säger att en a-kassa med låg sanktionsgrad gör fel och en a-kassa med hög sanktionsgrad gör rätt. Det finns ett bedömningsutrymme i handläggningen, exempelvis för att bedöma vad som utgör godtagbara skäl att inte lämna in aktivitetsrapport. Däremot blir det problematiskt när a-kassorna gör väldigt olika, säger Anton Ringström, projektledare för granskningen, till Arbetsvärlden.

Oförklarade skillnader

Riksrevisionen kontrollerar också för att skillnaderna inte beror på att a-kassorna hanterar olika typer av ärenden eller att de arbetssökandes utbildning eller inkomst skiljer sig åt.

Däremot noterar Riksrevisionen att skillnader i a-kassornas rutiner för att avskriva underrättelser kan påverka sanktionsgraden, om vissa a-kassor väljer att pröva underrättelser som andra i stället avskriver.

– Det går inte riktigt att uttala sig om hur stor påverkan hanteringen av avskrivningar har på sanktionsgraden, eftersom vi inte vet omfattningen. Men vi har tydliga indikationer på att sanktionsgraden skiljer sig åt just på grund av att a-kassorna faktiskt har olika syn på när sanktioner ska utdelas, säger Anton Ringström.

Riksrevisionen ger rekommendationen att regeringen ser över Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens, IAF, uppdrag att förtydliga regelverket i försäkringen. Som exempel lyfter man a-kassornas efterfrågan på en enhetlig definition av vad ”godtagbara skäl” är för att inte lämna in aktivitetsrapport – eftersom så många som åtta av tio underrättelser handlar om just detta.

Det finns områden där vi inte är bemyndigade att utfärda föreskrifter

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen granskar hur arbetslöshetsförsäkringen fungerar och hur a-kassorna sköter sina uppdrag. IAF kan påtala skillnader och utfärda bindande föreskrifter om hur regelverk ska tolkas. Peter Ekborg, Inspektionens generaldirektör, välkomnar Riksrevisionens granskning och hoppas även han på att IAF:s uppdrag får en översyn.

– Det finns områden där vi inte är bemyndigade att utfärda föreskrifter och jag tror det vore bra att titta över den här frågan. Vi vill att det ska vara väldigt tydligt vad vi är bemyndigade att göra, säger Peter Ekborg till Arbetsvärlden.

Problemet med tolkningen av ”godtagbara skäl” är just ett exempel på något som IAF i dag inte är bemyndigade att lösa med en föreskrift.

23 okt 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.