7 frågor om nattarbete och Arbetsmiljöverket Strippklubbar får inte ha nattarbete. Grillen får. Spotify får inte. Foto: Chris O'Meara/AP, Vilhelm Stokstad/TT, Ponuts Lundahl/TT

7 frågor om nattarbete och Arbetsmiljöverket

Nattarbete Vad finns det för regler för nattarbete? Arbetsmiljöverkets, och domstolarnas, beslut om att förbjuda arbete nattetid på strippklubbar och Spotify väcker frågor. Arbetsvärden reder ut.
21 okt 2024 | 06:30
+1
0
+1
0
+1
0
+1
1
+1
0
+1
0

”Det kan ibland vara svårt att avgöra om ett nattarbete är nödvändigt i lagens mening.”

Så står det i Arbetsmiljöverkets egna kommentarer till arbetstidslagen. En lag som vållar viss debatt. Timbro tycker till exempel att staten måste ändra den, och ta bort förbudet mot nattarbete. För andra är reglering av nattarbete självklart.

Oavsett vad man tycker är nuvarande läge inte glasklart för vilka regler som gäller för nattarbete.

Varför är det till exempel självklart att en grillkiosk får ha personal under natten, men inte en strippklubb som serverar en uppvärmd korv?

Får man inte jobba natt?

Njae. I princip finns ett förbud mot att jobba mellan midnatt och fem på morgonen. Men nattarbete får ske om det ”är nödvändigt med hänsyn till arbetets art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter”.

Och nödvändigt anses sådant som processindustrier (med maskiner som inte kan stängas av snabbt), sjukvård, kollektivtrafik, taxitrafik och restaurangbranschen vara. De branscherna har vad som kallas för direktundantag från lagen.

Men strippklubbar som serverar mat får ju inte ha nattarbete. Är de inte restauranger?

Flera strippklubbar har velat få tillstånd att jobba natt, och hänvisat till att de borde omfattas av direktundantaget som restaurang. Arbetsmiljöverket anser att de inte omfattas av det, och utfärdat beslut mot flera klubbar om att de inte får nattpersonal.

Det har även prövats i flera rättsliga instanser där klubbarna får nej.

Enligt till exempel Förvaltningsrätten i Stockholm bedriver en strippklubb även annan verksamhet än restaurang, tar betalt för den verksamheten och maten är ”av enklare karaktär”. Att mikra frysta färdigrätter räknas inte som restaurangverksamhet, enligt rätten.

I domen kan man läsa att direktundantaget ska tillämpas restriktivt, och striptease inte är ”en fråga om sådan verksamhet som på grund av dess art motiverar undantag från nattarbetsförbudet”.

Andra nattklubbar har ju personal?

Det finns andra vägar än direktundantaget.

Om det finns ett kollektivavtal med en central arbetstagarorganisation, kan parterna själva förhandla fram villkor för nattarbete. De får dock inte förhandla fram sämre villkor än EU:s direktiv om arbetstidens förläggning. Till exempel får inte definitionen av nattarbete förhandlas bort, vilket prövats rättsligt.

Arbetsmiljöverkets jurist Linda Lindblad säger till Arbetsvärlden att hon inte känner till att en nattklubb under hennes nio år på myndigheten sökt om undantag och att det antagligen beror på att de i stället tecknar kollektivavtal. Och då får dispens från Arbetsmiljöverket.

Sedan Arbetsmiljöverket började fokusera på strippklubbar, uppkom fackföreningen SOKAF som ska ha tecknat kollektivavtal med klubbar och för att på så sätt ha nattarbete.

Arbetsmiljöverket menar dock att SOKAF inte är en central arbetstagarorganisation som lagen kräver. Ett sådant avgörande ligger just nu och väntar på prövning hos Förvaltningsrätten i Växjö.

Spotify då? Att lyssna på musik utan störningar är väl ett allmänt behov?

Spotify vill inte teckna kollektivavtal. För att då få ha folk som jobbar natt finns en tredje möjlighet – dispens från Arbetsmiljöverket för ”särskilda skäl”. Juridiskt är det ett högt ställt krav.

Spotify menar att bolagets produktion kräver ”konstant drift och övervakning”. Frågan har nyligen avgjorts i kammarrätten. Enligt rätten är inte driftsstörningar som leder till avbrott i streaming ett sådant särskilt skäl. Kammarrätten skriver i sin dom att behovet hos Spotify i första hand verkar grundat på ”företagsekonomiska skäl”.

Finns risker med att jobba natt?

Ja, det kan det vara, svarar Ingemar Rödin, specialistläkare i yrkes- och miljömedicin på Arbetsmiljöverket. Enligt honom är det välgrundat som en riskfaktor i forskningen, mycket information om skift- och nattarbete finns på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Där kan man läsa att skiftarbete nattetid kan led till sömnrubbningar som ökar risken för olyckor. Nattjänstgöring innebär även högre risk för hjärt- och kärlsjukdom, bröstcancer och mag- och tarmbesvär som magsår. Detta är det främsta skälet till att det finns regler för nattarbete.

Vad kan Arbetsmiljöverket göra?

För att upptäcka om otillåtet nattarbete sker på arbetsplatser kan myndighetens inspektörer besöka dem, och då dokumentera det de möter. Sedan följer de upp fallen, och kan fatta beslut som förbud och viten.

Vad händer med den som bryter mot beslut?

Om något måste åtgärdas på en arbetsplats varnar Arbetsmiljöverket med ett föreläggande, ett beslut. Det kan förenas med ett vite, det vill säga en summa pengar som ska betalas ut om bristerna inte åtgärdas. Om inget händer ändå, kan vitet bli större för nästa period.

Arbetsmiljöverket kan också förbjuda arbetet omedelbart, vilket också kan förenas med vite

Upptäcker en inspektör något på en arbetsplats som bryter mor arbetsmiljöreglerna kan myndigheten fatta beslut om en sanktionsavgift, som införts i stället för böter eftersom det anses få större verkan. Avgiften blir större för en stor arbetsgivare, den beräknas utifrån antalet sysselsatta.

Alla beslut kan överklagas till förvaltningsrätt. Den domen kan överklagas till en kammarrätt, men det krävs ett prövningstillstånd.

Sista instans är Högsta förvaltningsdomstolen, som bara ger prövningstillstånd till cirka 1-2 procent av alla ärenden.

21 okt 2024 | 06:30

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev