I dag fick regeringen ta emot ytterligare ett förslag på hur hanteringen av arbetsgivares misstag med villkoren för arbetskraftsinvandrare ska bli mindre rigid.
– Vi vill värna våra företags konkurrenskraft och möjligheten att efterfråga kompetens och arbetskraft också från andra länder, sade biträdande justitieminister Heléne Fritzon när hon tog emot utredningen i form av en departementsskrivelse.
Har fått kritik
Men faktum är att regeringen har fått mycket kritik för att vara alldeles för långsam med att ändra reglerna. Förordningen och Migrationsverkets tillämpning av den har gjort att små misstag från arbetsgivare när det gäller att betala rätt lön och försäkringar har inneburit att arbetstagares tillstånd har återkallats. Även om misstagen redan har upptäckts och korrigerats av arbetsgivaren själv.
Det här gjorde att riksdagens socialutskott tog ett ovanligt beslut i höstas om att ändra i förordningen innan regeringens nu aktuella utredning var klar. Förändringen som Arbetsvärlden har berättat om tidigare gäller från och med den 1 december, och innebär att om arbetsgivare själva har hunnit rätta till små misstag så kan Migrationsverket besluta om fortsatt arbetstillstånd.
Ska bara gälla ”ringa misstag”
Men de nya reglerna räcker inte, menar både Heléne Fritzon och utredaren, hovrättsrådet Bertil Ahnborg.
– Den tidigare utredningen gjorde halt vid punkten där arbetsgivaren upptäckt misstaget själv och rättat till det, förklarar Heléne Fritzon. Men i verkligheten upptäcks de flesta misstagen först vid ansökan om förlängning.
Utredaren Bertil Ahnborgs förslag innebär att Migrationsverket ska kunna låta bli att återkalla arbetstillstånd och kunna besluta om förlängning även om arbetsgivarens misstag inte har upptäckts tidigare. Men Bertil Ahnborg understryker att det enbart ska gälla ”ringa fall” av misstag.
Det här har på senare år visat sig ha en ganska sträng praxis
– Arbetskraftsinvandring måste ske under ordnade former, det är viktigt att undvika utnyttjande, lönedumpning och illojal konkurrens. Då är det arbetsvillkoren som ligger till grund för bedömningen. Och brister detta blir det avslag. Men det här har på senare år visat sig ha en ganska sträng praxis. Det har blivit orimliga resultat.
På en fråga om risken ökar nu för att arbetsgivare kan missbruka möjligheten att göra fel och få möjlighet att korrigera först efter att Migrationsverket har upptäckt felaktigheterna, svarade utredaren på en pressträff på tisdagen:
– Det här ska gälla tydliga fall av misstag, som man ska rätta till. Missbruk ska man förhoppningsvis upptäcka. Vi vill att Migrationsverket ska göra en helhetsbedömning, och vara framåtblickande. Ser man att det inte är en, totalt sett, dålig situation ska man kunna gå vidare efter att felet har rättats till.
Sanktioner kommer i februari
I förra veckan kom Migrationsöverdomstolen med två prejudicerande domar (läs mer här) med liknande signaler till Migrationsverket: att man ska se till helheten när man tillämpar förordningen.
Utredarens förslag sänds nu ut direkt på remiss.
– Vår förhoppning är att efter remissrunda på ett antal veckor, kunna återkomma till våren med ett förslag, och ha ett nytt, kompletterande, regelverk till sommaren, sade Heléne Fritzon i dag.
Dagens förslag var inte komplett; utredaren hade också i uppdrag att ge förslag på sanktioner mot arbetsgivare och hur man skulle kunna ge möjlighet för arbetstagare att få ersättning. De delarna har fått förlängd utredningstid, och ska redovisas senast 28 februari 2018.