Lönestrukturen har förändrats så att en större koncentration privatanställda tjänstemän finns i de högre löneskikten än för tio år sedan.
Genom att ställa upp antal löntagare i olika löneintervall, som skiljer sig med 2000 kronor i månaden, kan vi jämföra hur lönestrukturen har förändrats under de senaste tio åren.
Det indikerar att spridningen i lön kan ha ökat
I grafiken kan man inte bara se hur lönerna ökat nominellt, utan också hur fördelningen i olika relativa lönenivåer förändrats – kurvan ändrar form från att vara relativt baktung år 2007, med en hög koncentration tjänstemän i de lägre lönegrupperna, till att få en puckel i mitten, då tjänstemän i större grad samlas i högre lönenivåer.
Enligt Medlingsinstitutets analys av lönestrukturerna på svensk arbetsmarknad ökade avståndet mellan 90:e percentilen och medianlönerna som mest i hela ekonomin under 1990-talet, för att sakta in under 2000-talet.
Om statistiken
Samtliga löner som redovisas är uppräknade till heltidslöner. Månadslönebegreppet är ett brett lönebegrepp. Det innehåller förutom grundlön, ett stort antal rörliga lönetillägg. Grundlön utgörs av summan av fast lön och fasta lönetillägg. Som exempel på fasta lönetillägg kan chefslönetillägg nämnas. Rörliga tillägg är ofta beroende av arbetstidens förläggning (t.ex. OB-tillägg och skifttillägg). Bland de rörliga tilläggen finns också andra typer av tillägg representerade, exempel är tillägg för risktagande.
Källa: SCB
Forskningsinstitutet Ratio, som är fristående men finansieras av bland andra Svenskt Näringsliv, har i en tidigare studie studerat hur lönespridningen varierar med olika typer av kollektivavtal, där spridningen blir särskilt stor i sifferlösa avtal. Charlotta Stern, vice vd på Ratio, kommenterar Arbetsvärldens statistik i ett mejl.
”Det ser ut som att fördelningen spridit ut sig. Det indikerar att spridningen i lön kan ha ökat. Det ser man också genom att konfidensintervallens genomsnitt har ökat något över de två åren, konfidensintervallens medelvärden är högre 2017 än 2007”.
Våra kollektivavtal öppnar för att kunna avtala bort övertidsersättning
En ökad lönespridning bland privatanställda tjänstemän skulle kunna bero på mer lokalt förhandlade löner, enligt Charlotta Stern:
”När vi studerade sambandet mellan lönebildningens centralisering och lönespridning deskriptivt var detta något vi fann.”
I siffrorna från SCB räknas inte övertidstillägg in. Sara Hedman Hallonsten, avtalsspecialist på Unionen, tror att förklaringen när det kommer till grundlön kan stå att finna i avtalsändringar vad gäller just övertidsersättningarna.
– En av anledningarna till den här förändringen skulle kunna vara att betydligt färre tjänstemän förut hade avtalat bort sin övertidsersättning. Vi har sett en utveckling på arbetsmarknaden där fler och fler privata tjänstemän avtalat bort sin övertidsersättning för att exempelvis komma upp i lönenivå, säger Sara Hedman Hallonsten till Arbetsvärlden.
Det är en utveckling som följt på digitaliseringen och den allt mindre tydliga gränsen mellan arbete och fritid.
– Våra kollektivavtal öppnar för att kunna avtala bort övertidsersättning, men tanken är inte att man ska jobba mer övertid för det utan reglerna kring övertidsarbete gäller även vid bortavtalad övertidsersättning. Därför är det viktigt att även vid bortavtalad övertidsersättning ha koll på hur många timmar övertid som arbetas.