Både Arbetsförmedlingens statistik och den officiella arbetslöshetsstatistiken från SCB visar på en snabb minskning av arbetslösheten just nu. Nivån är nu tillbaka i samma läge som före pandemin.
I början av pandemin minskade antalet nyanmälda lediga platser snabbt, och hösten 2020 nådde antalet botten. Nu är det i stället på väldigt höga nivåer ur ett historiskt perspektiv, både i landet som helhet och varje län för sig.
Arbetsförmedlingens nya arbetsmarknadsprognos för de närmaste åren talar till och med om en lättare högkonjunktur. Men läget skiljer sig kraftigt mellan olika regioner.
Redan nu har Västerbottens län, med satsningarna i Skellefteå, lägst arbetslöshet i landet. 2023 väntas den vara ännu lägre
I flera delar av landet, som i norrlandslänen, var antalet inskrivna arbetslösa under hösten på samma nivå eller lägre än hösten 2019. Här har arbetsmarknaden redan återhämtat sig från både pandemin och konjunkturavmattningen i slutet av 2019.
Redan nu har Västerbottens län, med satsningarna i Skellefteå, lägst arbetslöshet i landet. 2023 väntas den vara ännu lägre – under 5 procent. Samtidigt ökar bristen på arbetskraft med rätt kompetens. I Södermanland fortsätter arbetslösheten vara hög, och väntas ligga på 10 procent i totalt i år och 9 procent 2022 och 2023. I Stockholms och Uppsala län är arbetslösheten fortfarande högre än den var under 2019.
Det här har både med demografi och näringsgrenar att göra.
Enligt Arbetsförmedlingen kommer sysselsättningen åter att öka i län, men mest i Stockholm och Västra Götalands län där arbetslösheten också har ökat kraftigt under pandemin och det finns en stor återhämtningspotential i den privata tjänstesektorn. Lägst sysselsättningstillväxt fram till 2023 kommer Norrbotten, Värmland, Västernorrland, Dalarna och Jämtland att ha, vilket enligt Arbetsförmedlingen hänger samman med en svag befolkningsutveckling.
Arbetsförmedlingen siar till och med om en mild högkonjunktur under det andra halvåret 2022. Lättade restriktioner gynnar hushållens konsumtion, och exportindustrin kan trots kompetensbrist och fraktproblem troligen se fram emot fortsatt ökad efterfrågan i omvärlden. Men – läget kan komma att förändras beroende på hur pandemin fortsätter att utvecklas.
Bristen på arbetskraft som före pandemin
Industrin, byggbranschen och privata tjänstenäringarna har efterfrågan på arbetskraft ökat sedan hösten 2020 och under hösten 2021 var efterfrågeindikatorn över det historiska genomsnittet i alla tre näringsgrenar.
Det gör att bristen på arbetskraft återigen närmar sig nivåerna från före pandemin. Den upplevda bristen på arbetskraft har ökat i hela landet under det senaste halvåret. Allra tydligast är den i Jönköping, Norrbotten och Västerbottens län.
Samtidigt ökar långtidsarbetslösheten, vilket signalerar att obalansen är stor mellan vad arbetsgivarna efterfrågar och de arbetslösas kompetenser.