Rapporten Europe´s Hidden Entrepreneurs publiceras av Världsekonomiskt forum i Davos som inleds på måndag och av Global Entrepreneurship Monitor. Där framgår att Sverige utklassar övriga EU-länder vad gäller andelen intraprenörer. Intraprenörer är entreprenörer som istället för att starta eget utvecklar sina idéer som anställda, ofta i större företag eller organisationer.
Intraprenören är effektivare och skapar fler jobb än entreprenören.
Enligt rapporten får intraprenören en allt viktigare roll för ekonomin, är effektivare och skapar fler jobb än entreprenören. Samtidig som rapportförfattarna understryker att båda behövs och kompletterar varandra − vilket Nederländerna framhålls som ett bra exempel på.
Att antalet intraprenörer nu växer sammanhänger med den ekonomiska krisen. Alltfler väljer en trygg anställning framför att bli sin egen, och avstår ifrån att satsa eget kapital i ofta riskfyllda innovationsprojekt.
Fast än så länge räknas bara cirka 4 procent av den arbetsföra befolkningen i EU som intraprenörer, och skillnaderna mellan medlemsländerna är stora. Medan siffran för Sverige och Danmark är uppemot 10 procent så uppvisar de baltiska staterna och södra Europa låga tal. I botten ligger Italien med bara 0,7 procent intraprenörer.
Närings- och innovationsminister Mikael Damberg gläds över Sveriges höga siffra och tror den har med vår kultur att göra.
− Vi trivs inte med hierarkier. Vi organiserar oss platt och tar vara på medarbetares kreativitet, men också en bångstyrighet som vågar ifrågasätta ledningens idéer.
Hur ska Sverige bygga intraprenörskapet än starkare?
− För att fortsatt ligga i framkant blir vidareutbildning och kompetensutveckling inom företaget viktigt.
Hur kan det ske konkret?
− Vinnova till exempel startar nu ett samarbete mellan stora företag och start-upbolag för att få dem att mötas och utmana varandra. Där har Sverige en del att lära av USA där stora företag har en längre tradition av att jobba med nystartsföretag.
Samtidigt behövs organisationer som ruskar om och gör någonting helt annorlunda.
Mikael Damberg menar att den tidigare samarbetskulturen mellan samhälle, företag och fackföreningar nu måste finnas mellan stora och små, gamla och nystartade bolag.
Rapporten pekar just på tillit och starka institutioner som viktiga faktorer bakom att Sverige har ett starkt intraprenörskap. Vilken betydelse har den svenska arbetsmarknadsmodellen med starka parter och kollektivavtal?
− Den är helt avgörande. Jag menar att samverkanskulturen är otroligt modern i en plattformsekonomi. Man respekterar varandra, är inte så hierarkisk utan kan lyssna på goda argument från medarbetare, eller fackliga organisationer som varit med om förändringar tidigare och som kan visa vad som fungerar och inte fungerar.
− Samtidigt behövs organisationer som ruskar om och gör någonting helt annorlunda. Men det får inte slå sönder den samverkanskultur vi har i Sverige, som är basen för att vi är innovativa i Sverige.
Vi rör oss samtidigt mot en plattformsekonomi där frilansare arbetar utan trygghet och med usla villkor. Är intraprenörskapet ett alternativ till detta?
− Det tror jag. Vikten av tillit och trygghet är också centralt.