Region Stockholm har utfärdat en helt ny obligation på 30 miljoner kronor.
Obligationen, ”Health Impact Bond”, finansierar ett pilotprojekt som går ut på att förebygga och förhindra utvecklingen av typ 2 diabetes hos 925 patienter med prediabetiska tillstånd.
Obligationen har utvecklats i samarbete med SEB och Skandia och aviseras på Region Stockholms sajt vara den första obligationen av sitt slag, även internationellt.
Christine Lorne (C), ordförande för Folkhälsoberedningen Region Stockholm, berättar att man tilldelats pris av sajten Environmental Finance för ”Social project bond of the year”.
Varför gör ni inte den här satsningen själva om ni väntar er en avkastning?
– Problemet är att det är svårt att få loss pengar ur vårdbudgeten till förebyggande insatser eftersom pengarna används till att behandla de som redan är sjuka. Med hjälp av den här obligationen har vi möjlighet att ta in pengar från en institutionell investerare och på så vis börja jobba förebyggande utan att det påverkar kapaciteten för behandling av de som är sjuka nu. Den här typen av obligationer finns redan inom exempelvis grön utveckling, men vi är först med att tillämpa det i vården, säger Christine Lorne till Arbetsvärlden.
Hur tänker ni att projektet ska ge avkastning?
– Pilotprojektet bygger på en förstudie som visade att utvecklandet av diabetes typ 2 minskade med 58 procent för patienter med prediabetes som fick de här insatserna i form av exempelvis hälsorådgivning. Om vi får samma resultat med de 925 patienterna i projektet, som utan insatser alla väntas utveckla diabetes typ 2, så utgör det betydande besparingar för vården.
Vad innebär projektet?
– Det är ett förebyggande projekt för personer som har förhöjda blodsockervärden där de får träffa hälsopedagoger och ta tag i livsstilsfaktorer, lägga upp en hälsoplan, och förbättra sin hälsa med hjälp av ett hälsokonto.
Vilka har möjlighet att investera i de här obligationerna?
– Just nu är det bara Skandia som har köpt den här obligationen på 30 miljoner kronor. Men det faktum att de är villiga att investera med möjlighet att få 10 procent avkastning eller förlora 20 procent av beloppet visar att de verkligen tror på projektet. Det blir en win-win, framför allt för patienterna.
Lyckas projektet, och ett lägre antal av patienterna än väntat utvecklar typ 2 diabetes som följd, kommer investerarna att få avkastning på den besparing som vården gör på projektet i form av minskade behandlingskostnader.
Obligationen har ett “vinsttak” vilket innebär att det inte kan ge mer än 10 procent ackumulerad avkastning över en femårsperiod på investerat belopp. Obligationen har också en begränsning för hur mycket investerarna kan förlora, maximalt en ackumulerad förlust på -20 procent över en femårsperiod.
John Lapidus: ”Detta är vinster i välfärden”
John Lapidus, forskare vid Handelshögskolan i Göteborg, har tidigare kritiserat utbredningen av privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige och menar att Region Stockholms nya obligation bara är ännu ett sätt att ta ut vinster i välfärden.
– Det är märkligt att man kommunicerar ut detta på ett marknadsekonomiskt språk på engelska. Man skruvar upp språket för att det inte ska låta som vinster i välfärden, vilket det är. Intrycket är att det vänder sig mot institutionella investerare, att man vill visa att här finns det möjligheter att investera. Det stämmer inte heller att det är ett nytt grepp, exakt samma sak har tillämpats i USA exempelvis för förebyggande av astma, säger John Lapidus.
Han påpekar att förebyggande arbete är mycket eftersatt inom svensk hälso- och sjukvård, men att frågan man bör ställa sig är varför man behöver utomstående finansiärer.
– Det som behövs är en stor nationell satsning och riktlinjer för förebyggande hälsa. Det behövs inga nya finansiella instrument för att finansiera det utan det går utmärkt med skattemedel. Problemet är att vi sedan 40 år tillbaka har en ideologisk syn på detta som brukar kallas ”nyliberal”, och som inkluderar allt från marknadisering, privatisering, minskade skatter och nej till full sysselsättning, säger John Lapidus.
Han ser ett par risker med att bygga ut den här typen av finansiering av vården, dels att de reella besparingarna i vården kanske inte motsvarar de beräknade besparingarna i modellen, och dels att den förebyggande vården som byggs upp blir till för de som kan betala för sig.
– Vd:n för företaget Health Integrator har till och med gått ut och sagt i pressmeddelandet att det här är en hävstång för att gå vidare med tjänsten till enskilda, så man använder ett avtal med det offentliga för att bygga upp en privat förebyggande vård.
Vd svarar
Fredrik Söder, vd på företaget Health Integrator som tagit initiativ till den förebyggande friskvårdssatsningen för Region Stockholm och utvecklat den digitala plattformen instämmer i en skriftlig kommentar till Arbetsvärlden i att den förebyggande vården är eftersatt idag.
”Idag går majoriteten av vårdens resurser till behandlingar av olika kroniska sjukdomar och tillhörande följdsjukdomar. Studier visar att 80 procent av alla kroniska sjukdomar går att förebygga med livsstilsförändringar (WHO), men trots detta spenderas endast 3 procent av sjukvårdens resurser på förebyggande vård. Det beror på att det är svårt att frigöra resurser för preventiva vårdinsatser när akuta ärenden tar tid och resurser”, skriver Fredrik Söder.
Inte minst under en pandemi menar han att det är svårt att rättfärdiga preventiva insatser när vårdköerna växer.
”Här kan extern finansiering ge möjligheter och besparingspotentialen för Region Stockholm med den här preventiva satsningen under fem år är 1,4 miljarder kronor per år, pengar som frigörs till att förstärka den befintliga hälso- och sjukvården. Syftet med vår satsning, vars upplägg är kliniskt testat i samarbete med KI, är att förstärka svensk hälso- och sjukvård med resurser som annars inte skulle bli tillgängliga.”