Varannan svensk EU-parlamentariker nobbar facket

Ingen från Moderaterna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet är med i facket, medan de som representerar Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Liberalerna är mangrant fackligt anslutna. Bland Sverigedemokrater och centerpartister förekommer både och.

Detta framgår av en enkät som Arbetsvärlden gjort. Vi har frågat alla 20 svenska EU-parlamentariker – av vilka 16 är nya sedan förra mandatperioden – om de är med i facket och i så fall i vilket förbund.

Av listan här intill framgår att Saco är den centralorganisation som är bäst representerad, medan endast en av de 20 är medlem i ett TCO-förbund. Den enda TCO-rösten i Europaparlamentet är Heléne Fritzon (S), som är med i Lärarförbundet. LO representeras av två medlemmar i Handels och en i IF Metall.

”Grunden för den svenska modellen”

Ser man till förbundstillhörighet dominerar Sacoförbundet Akavia (eller Jusek som förbundet hette före sammanslagningen med Civilekonomerna nyligen). Hela fyra av parlamentarikerna är med där. Dessutom är en ledamot med i universitetslärarnas förbund Sulf, också inom Saco.

Det är livsviktigt att försvara facken i dessa tider när arbetstagares rättigheter kringskärs.

Akavia är vanligaste facket bland europaparlamentarikerna. På bilden
Europaparlamentet i Strasbourg
Foto: Fredrik Persson / TT

Arbetsvärlden har även bett parlamentarikerna motivera varför de är med i facket – eller varför de valt att inte vara det. Bland de fackanslutna dominerar argumentet att det ”självklart” eller ”naturligt” att vara med.

– Att vara fackansluten är grunden för den svenska modellen, säger Jytte Guteland (S).

Karin Karlsbro (L) påpekar att det finns många fördelar med att vara med i en organisation som ger individuellt stöd, men också att medlemskapet är ett sätt att visa solidaritet.

– Det är livsviktigt att försvara facken i dessa tider när arbetstagares rättigheter kringskärs, säger Malin Björk (V).

Jessica Stegrud (SD) lyfter fram arbetslöshetsförsäkringen som sitt främsta skäl.

Bah Kuhnke sade upp alla medlemskap

Bland dem som inte är med i facket dominerar två skäl – antingen att man är förtroendevald och inte anställd eller att man tidigare har jobbat som egenföretagare.

– När jag blev demokratiminister sa jag upp alla medlemskap förutom i svenska kyrkan i respekt för organisationernas oberoende och för att undvika jävsituationer, säger Alice Bah Kuhnke (MP).

Fredrick Federley (C) var tidigare med i Kommunal, men gick ur för han tyckte att facket drev för mycket socialdemokratisk politik.

Kristdemokraten David Lega säger att han inte har hittat något fackförbund som passar entreprenörer, egenföretagare eller politiker, ”vilka är de yrken och uppdrag jag haft”.

Fredrick Federley (C) var tidigare med i Kommunal, men gick ur för han tyckte att facket drev för mycket socialdemokratisk politik.

De tre moderaterna Arba Kokalari, Jessica Polfjärd och Tomas Tobé har inte lämnat någon förklaring till varför de står utanför facket. Den fjärde moderaten, Jörgen Warborn, påpekar att han stödjer den svenska modellen, men att han som folkvald inte ser något naturligt utrymme för facklig påverkan.

Många är med av solidaritet

Arbetsvärlden har också frågat ett par samhällsvetare hur de ser på frågan om politiker bör vara med i facket.

Ska man verkligen behöva kapa banden till folkrörelserna?

Sociologiprofessor Anders Kjellberg i Lund konstaterar att det i Sveriges regering sitter en före detta TCO-ordförande, en före detta Saco-ordförande och dessutom att statsministern är en före detta IF Metallordförande.

– Jag tar för givet att de inte lämnade facket när de hamnade i regeringen, säger han.

Att som Alice Bah Kuhnke säga upp medlemskapet när hon kom med i regeringen kommenterar Anders Kjellberg så här:

– Jag kan förstå hur hon resonerar, men ska man verkligen behöva kapa banden till folkrörelserna? I så fall skulle väl bönder gå ur jordbruksorganisationerna och dessutom skulle företagare gå ur näringslivsorganisationerna Och alla skulle behöva sälja sina aktier för att stå helt fria.

– Och även om de går ur har de väl kvar sina värderingar, tillägger han.

En annan fråga är vilken nytta politikern har av facket. De har ju ingen fackklubb att vända sig till med problem på arbetsplatsen.

– Nej, men många är nog med av solidaritet och för att de har varit med tidigare. En del kanske tänker sig att återgå till arbetslivet senare, säger Anders Kjellberg.

Kan påverka hur man ställer sig

Marja Lemne, statsvetare vid Södertörns högskola, resonerar på ett liknande sätt:

– Om man var med i facket tidigare vore det lite märkligt om man skulle gå ur för att man blev politiker. Samtidigt kan det säkert påverka hur man ställer sig i till exempel frågan om minimilönen, säger hon.

Hur då menar du?

– Är man med i facket har man nog större benägenhet att rösta emot det förslaget, medan det är mer sannolikt att de som står utanför facket tycker att förslaget om minimilön är bra, säger Marja Lemne.