Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Facklig kritik mot nya kommunagenter Uppsala kommun vill införa diskrimineringsombud på kommunens arbetsplatser. Det är ännu oklart om de ska utses av facken eller inte. Arkivbild. Foto David Magnusson / SvD

Facklig kritik mot nya kommunagenter

Diskriminering Uppsala kommun planerar för att införa omkring 150 diskrimineringsombud på kommunens arbetsplatser med syfte att värna likabehandling och bekämpa diskriminering. Men det är ännu oklart om ombuden ska utses av facken, vilket möts av kritik.
25 Maj 2018

Arbetsgivaren ska enligt diskrimineringslagen arbeta med aktiva åtgärder för att motverka att diskriminering förekommer i verksamheten. Lagen säger också att arbetet med de här aktiva åtgärderna ska ske i samverkan med arbetstagare – som oftast företräds av fackliga organisationer.

Men arbetstagarna skulle också kunna utse egna representanter och bilda en samverkansgrupp.

Det är en möjlighet som Uppsala kommun sneglar på. Kommunen planerar nämligen att inrätta diskrimineringsombud bland medarbetarna med uppdrag att hålla ett öga på kommunens arbetsplatser.

Från början när vi började skissa på det här hade jag tänkt att det skulle vara personer som facket utsåg

Anna Lind, förhandlingschef på Uppsala kommun, presenterade idén under ett seminarium som arrangerades av Nätverket Jämställda Löner, Arena Idé och TCO på fredagen. Namnet är inte spikat och ombuden skulle också kunna heta något annat, som likebehandlingsagenter.

– Från början när vi började skissa på det här hade jag tänkt att det skulle vara personer som facket utsåg men vi ser att det skulle vara en utmaning eftersom vi har väldigt många olika fackliga företrädare på varje enhet, säger Anna Lind.

Anna Lind, förhandlingschef Uppsala kommun. Foto: Eberhard Stüber

 

Uppsala kommun har omkring 14 000 anställda på 500 arbetsplatser eller enheter. För att undvika att få allt för många diskrimineringsombud på varje enhet funderar kommunen alltså på att inte låta facken utse ombuden. Totalt ser Anna Lind framför sig ett antal på 250 ombud.

– Vi skulle kunna ha medarbetarvalda diskrimineringsombud i stället och ordna en helt egen linje upp till samverkansstrukturen. Då behöver man använda sig av mötesformer där man kan samla upp de här likabehandlingsutmaningarna. Till exempel har vi arbetsplatsträffarna, APT, där man skulle kunna ha det här som en stående fråga, säger Anna Lind.

Varför inte ta vara på skyddsombudens kompetens?

– Vi kan lägga det på skyddsombuden också. Men risken är att vi skapar samma förhållande som vi har mellan fack och arbetsgivare och jag skulle egentligen vilja lyfta detta till att vara ett medarbetarskap. Men det de hittar ska facken ta hand om, säger Anna Lind till Arbetsvärlden.

Finns risk att facken ser dem som arbetsgivarrepresentanter?

– Nej, det tror jag inte. Vi måste vara överens med facken innan vi kan göra någonting.

Ska ändra attityder

Ett syfte med ombuden är att få till en attityd- och beteendeförändring ute på arbetsplatserna. De ska också fungera som känselspröt långt ute i organisationen för att kommunen ska kunna få en bild över hur det ser ut på arbetsplatserna.

Anna Lind ser också att ombuden skulle kunna bistå i arbetsvärderingen, det vill säga att bedöma vilka arbeten som är likvärdiga när det kommer till lönesättning.

– För det är en utmaning när man sätter chefer på att göra den bedömningen, säger Anna Lind.

Det är en utmaning när man sätter chefer på att göra den bedömningen

Idén om diskrimineringsombud presenterades under ett seminarium som arrangerades av Nätverket Jämställda Löner, Arena Idé och TCO på fredagen. Foto: Eberhard Stüber

 

Att diskrimineringsombuden skulle vara frikopplade från facken är dock någonting kritiseras från fackligt håll – där frågan inte minst väcks om hur ombudens beroendeställning till arbetsgivaren ska hanteras.

Puma Lagos Parra, lokal representant för Teaterförbundet, ger förslag om att i stället låta skyddsombud få i uppdrag att specialisera sig på området.

– På Riksteatern gjorde vi tidigare en uppdelning mellan huvudskyddsombudet och ett annat skyddsombud som vi benämnde psykosocialt huvudskyddsombud, med samma mandat men med fokus på de här frågorna, säger Puma Lagos Parra.

– Mitt råd är att använda de former som redan finns. Jag tror inte man behöver krångla till det för mycket, det finns redan bra grunder.

Anna Lind visar att hon tar till sig av synpunkterna.

– Det är inte helt säkert att ombuden inte ska utnämnas av facken. Jag är nästan övertygad, säger Anna Lind.

25 Maj 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.