I dag, onsdag, lämnade Kriminalvården över sin årsrapport till regeringen.
När myndigheten sammanfattar avsnittet om säkerhet konstaterar man att Kriminalvården ”i flera avseenden tvingades att acceptera ett högre risktagande för att kunna utföra sitt uppdrag.”
Orsakerna är bristen på platser över i stort sett hela landet, i kombination med bristen på personal.
För även om det byggs nya anstalter och häkten, eller att de byggs ut, hänger inte rekryteringarna med.
Generaldirektören: Ökad belastning på arbetsmiljö
Och pressen på de som redan jobbar inom Kriminalvården ökar.
– Häktes- och anstaltsplatserna blev visserligen fler under året, men medelbeläggningen ökade i ännu högre takt. Det krävde kortsiktiga lösningar i form av framförallt ökad dubbelbeläggning, vilket i sin tur ökade belastningen på arbetsmiljön och det klientnära arbetet, konstaterar generaldirektör Martin Holmgren i ett pressmeddelande.
Så många jobbar i Kriminalvården
12 265 var det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter förra året.
Av dem jobbar närmare 10 000 nära klienter.
Cirka 6 600 är kriminalvårdare på anstalter, häkten eller inom transportverksamhet.
De som jobbar nära klienterna, majoriteten av de anställda, var under förra året mer utsatta för våld och trakasserier.
Kriminalvården noterar också en ”ökad fientlighet mot myndighetspersoner”.
Infiltration och otillåten påverkan
Den ”enskilt viktigaste säkerhetstrenden var ökade risker för otillåten påverkan och infiltration”. Även det kopplas till myndighetens expansion och svårigheter att rekrytera ny personal.
Ett strukturellt problem är att klienter från den organiserade brottsligheten blir flera och flyttas ut till anstalter med lägre säkerhetsklass, för att frigöra platser i de högre.
