Svår utmaning att stoppa hot mot tjänstemän Ska tjänstemän kunna anonymiseras för att slippa hot i sin yrkesroll? Frågan är inte enkel, anser Britta Lejon, ST och Anna Nitzelius, Akavia. FOTO: Daniella Backlund/TT, Åsa Hafmar och Gorm Kallestad/ NTB Scanpix /TT

Svår utmaning att stoppa hot mot tjänstemän

Hot och våld mot tjänstemän En ny statlig utredning ska se över hur offentligt anställda tjänstemän kan skyddas från hot och våld i sina jobb. Men frågan om att anonymisera handläggare är kontroversiell och har två sidor. "Det inte är lätta prioriteringar att hantera", säger ST:s ordförande Britta Lejon.
Gert Lundstedt
29 apr 2022
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Sverige bör före sommaren ratificera ILO:s konvention 190 om våld och trakasserier i arbetslivet, och så verkar det bli. Det sa Oscar Ernerot, chef för Internationella enheten på LO när han på Världsarbetsmiljödagen inledningstalade på TCO:s seminarium Avskaffa hot och våld i arbetslivet.

Men även om ILO-konventionen kommer på plats behöver mer göras hemmavid. Under seminariet framträdde bilden av en bättre samordnad arbetsmiljölagstiftning som något de närvarande gemensamt stod bakom. Detta för att ge fackförbund och ombudsmän bättre verktyg för att stävja alltifrån mobbning till hot och hat via digitala kanaler.

60 procent har hotats vid Kronofogdemyndigheten

Anna Nitzelius, rättspolitiskt sakkunnig på Akavia, lyfte i sitt anförande fram den rapport akademikerfackförbundet presenterade 2021, Hot, våld och trakasserier mot medarbetare i medborgarnas tjänst. Rapporten bygger på en enkät som drygt 4 700 medlemmar vid myndigheter, kommuner och regioner besvarade. Kronofogdemyndigheten är den myndighet där flest anställda, 60 procent, utsatts för hot och våld, följt av Migrationsverket, Försäkringskassan och Åklagarmyndigheten.

Bara fem procent av hoten framfördes via  sociala medier och digitala plattformar. Siffran är överraskande låg jämfört med hur hot framförs till exempel journalister och yrken relaterade till media. Där är hot via sociala medier och digitala plattformar väsentligt högre intygade Journalistförbundets representant vid seminariet.

–  Vi var själva förvånade, men tror det beror på att våra medlemmar har yrkesroller som inte ofta förekommer på sociala medier, förklarade Anna Nitzelius för Arbetsvärlden i en paus.

–  Åklagare, domare och liknande, avstår i sin tjänsteutövning från att vara på sociala medier för att förhålla sig till sin yrkesroll och sitt uppdrag, menade hon.

Bara 17 procent anmälde hoten

Även polisanmälningarna visade låga siffror i Akavias utredning. Bara 17 procent anmälde hoten.

–  Man gör en egen bedömning att händelsen inte är tillräckligt allvarlig eller brottslig, vilket är olyckligt. Man ska alltid anmäla. Det är enda sättet att få grepp om situationen och få fram det mörkertal som jag bedömer finns.

För att åstadkomma en förändring krävs att man jobbar mycket mer aktivt på arbetsplatserna, säger Anna Nitzelius.

Det ska vara enkla system.

– Att man pratar om de här frågorna. Att man har ett tydligt incidentrapporteringssystem. Det ska vara enkla system, och inte behöva ta en lång stund att anmäla.

Vid seminariet nämndes också den utredning regeringen tillsatte förra veckan som ska föreslå åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet.

– Jag tycker det ser bra ut, man har fått ett brett uppdrag, menade Anna Nitzelius.

Vad ser bra ut?

– Att man talar om att skyddet ska vara ändamålsenligt. Att man tittar på helheten och bedömer hur ser det ut idag och vad vi behöver framåt. Jag hoppas mycket på den utredningen.

Kontroversiella skrivningar

Men det finns kontroversiella skrivningar i direktivet till utredningen. Utredaren ska ”analysera behovet av en minskad exponering av offentliganställdas namn… som minskar kraven på användning av namn i beslut och andra handlingar som dokumenterar åtgärder”.

– Det är en svår fråga, medgav Anna Nitzelius. Det ska balanseras mot offentlighetsprincipen. Det är en delikat uppgift för utredaren att titta på just den delen.

Kan anonymisering vara nödvändigt?

– Nja…man får vara försiktig. Det här är viktiga, grundläggande principer i vårt samhälle. Men man behöver ändå titta på frågan.

Nödvändigt att göra någonting

Fackförbundet ST med 98 000 medlemmar, som till stor del arbetar inom statliga myndigheter och verk, anser också att någonting måste göras

– Jag tror det är nödvändigt att man tittar på det här, säger ST:s ordförande Britta Lejon när Arbetsvärlden kontaktar henne för en kommentar.

– Vi har sett alldeles för många exempel på kommunalt och statligt anställda medarbetare som blir hotade bara för att de gör sitt jobb. Att till och med familjemedlemmar utsätts.

Kanske kan det vara generaldirektören som frontar istället?

Men uppgiften blir svår för utredaren inser hon.

– Myndighetsbeslut kan vara väldigt ingripande i människors liv, och det är klart att besluten måste kunna granskas och ansvar utkrävas.

Hon är tyst ett ögonblick.

– En enskild handläggares namn, adress och personnummer är lätt att följa. Kanske kan det vara generaldirektören som frontar istället? funderar hon högt.

– Det går kanske att hitta lösningar på det där. Men man måste vara försiktig och mycket medveten om att det inte är lätta prioriteringar att hantera.

Relaterad läsning

Gert Lundstedt
29 apr 2022
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar