Under rubriken Samhällsbygget – ett tryggt och hållbart Sverige, presenterade regeringen i dag måndag sin sista budget under den här mandatperioden. Vårbudgeten är en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.
Det blir cirka 2,6 miljarder kronor i tillägg till budgetpropositionen 2018 som går främst till välfärden, stärkt trygghet och ett fossilfritt samhälle. Förutom mer resurser till polisen, tullen och vården kom förslag om digitalisering inom äldreomsorgen, bristkompetenser inom vården (bland annat för att öka möjligheterna att behålla personal med bristkompetenser som annars skulle gå i pension), snabbare validering för utländsk examina inom vårdområdet, förbättrad SFI för nyanlända – inte minst föräldralediga – och en ökad övergång från arbetslöshet till vuxenutbildning.
Vårdförbundet välkomnar det som man ser som stora satsningar på vården, men efterlyser en tydligare uppföljning av landstingen arbete med att omsätta medlen i konkreta åtgärder, skriver Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro i ett sms till Arbetsvärlden.
”Dessutom anser vi att de stora utmaningar som vården står inför inte bara går att lösa genom att tillföra ekonomiska medel, utan också handlar om en omställning mot en personcentrerad vård”, kommenterar Sineva Ribeiro vidare.
”Bekymmersamt att stora greppen saknas”
Både TCO och Unionen kritiserar i dag regeringen för att (återigen) lida brist på en plan för kompetensutveckling av yrkesverksamma.
Det hade varit bra om nödvändiga utredningar initierades nu, så att reformer kan inledas under nästa mandatperiod, oavsett vilka partier som då ingår i regeringen, menar TCO:s ordförande Eva Nordmark i en kommentar i dag.
– Regeringen gör förvisso några viktiga och bra satsningar, inte minst på vården och på polisen, men det är bekymmersamt att de större greppen saknas.
Unionens chefsekonom Katarina Lundahl konstaterar att regeringen kommer med ett paket med åtgärder för att få fler inte minst utrikes och nyanlända kvinnor att ta steget in på arbetsmarknaden.
– Det är framför allt där som arbetskraftsdeltagandet behöver öka. Det är en utmaning, och det behövs därför incitament för att få fler att träda in. Där finns en del bra steg, som mer resurser till SFI, men det behövs fler åtgärder.
Alla frågor som rör näringslivet är ganska frånvarande.
Den största bristen tycker hon är att vårbudgeten saknar åtgärder för att komma till rätta med den ökade kompetensbristen i näringslivet.
– Konjunkturinstitutets statistik visar att företagen fortfarande får allt svårare att hitta den kompetens de behöver. Situationen fortsätter att förvärras på många håll, inte minst inom industrin.
– För att snabbt fylla kompetensluckorna måste man satsa mycket mer på att vidareutbilda redan yrkesverksamma, och därigenom få till jobbrotation. Samtidigt pågår digitaliseringen och innehållet i många jobb kommer att förändras, vilket gör att många yrkesverksamma behöver fylla på med nya färdigheter.
Hon tycker inte att regeringens 100 000 nya utbildningsplatser i det man kallar Kunskapslyftet räcker.
– Vårbudgeten är tom på ytterligare förslag på kompetensutveckling. Jag uppfattar inte att man har någon särskild plan för att åtgärda kompetensbristen.
Konjunkturen väntas plana ut
Enligt de flesta bedömare pågår just nu en högkonjunktur som enligt regeringens analys kan plana ut 2019. Det är nu kompetensen behövs, menar Katarina Lundahl.
Men vad är egentligen rimligt att komma med i en vårbudget, om det pågår flera utredningar om högskolornas uppdrag och resurstilldelning?
– Man måste få till effekt ganska snabbt. Regeringen hade kunnat komma med lite nya direktiv inför höstens utbildningsstart, som att ge Yrkeshögskolan i uppdrag att anordna kortare utbildningar. I dag saknas sådana incitament.
Hon tycker att vårbudgeten är tom på ytterligare förslag på kompetensutveckling.
– Alla frågor som rör näringslivet är ganska frånvarande i budgeten.
Varför är det så, tror du?
– Regeringen har ju sitt arbetslöshetsmål och det kan göra att man vill fokusera på de arbetslösa – yrkesverksamma blir inte lika viktiga. Inför valet ser nog också regeringen välfärdsfrågorna som mer centrala.