Redan vid trettio års ålder nådde Josefin David sin drömposition: chef för en högspecialiserad vårdavdelning, med ansvar för en större personalgrupp.
Men våldet där hemma hade redan pågått en tid. En dag misshandlades hon allvarligt i hemmet.
– Kom till jobbet klockan sex och ta med dig din son, sa min chef när jag äntligen vågade berätta vad som hade hänt hemma, säger Josefin David.
Sonen var tio månader gammal. Han hade ingen förskoleplats och kunde inte lämnas hos sin pappa. Chefen såg problemet men samtidigt skulle Josefins tjänst inte stå obemannad.
Trots oro, ångest och skam tog hon sig till jobbet. Hon var medtagen och dolde sina tårar med smink. När Josefin satt på sitt kontor bröt hon till slut ihop.
– Det enda jag ville var att få ta hand om min son.
Våldet hade då pågått en längre tid. Men det var först när en väninna sa ”ta ditt barn och dra” som hon insåg allvaret och fick kraft att lämna sin dåvarande partner.
På jobbet möttes hon mestadels av tystnad, berättar hon.
Vid ett tillfälle fick hon kontakt med Företagshälsovården. Men för fortsatt stöd krävs chefens godkännande, något Josefin aldrig fick. Kort därefter togs hennes chefsuppdrag bort.
– Det kändes som att min chef inte längre hade förtroende för mig. Även om facket ansåg att beslutet var fel fanns det inte mycket jag kunde göra.
– Jag var sönderstressad. Jag kunde inte äta och kräktes av ångest, och på jobbet möttes jag av klagomål på hur jag mådde.
Jobbet en av få trygga platser
På Nationellt centrum för kvinnofrid menar man att våld i nära relationer kan leda till ökad sjukfrånvaro och koncentrationssvårigheter.
Linn Sjöde, universitetsadjunkt vid Nationellt centrum för kvinnofrid, lyfter att chefer har ett miljöansvar och att arbetsplatsen för många kan vara en av få trygga platser.
– Arbetet ger möjlighet till meningsfulla möten med andra människor, säger Linn.
För många våldsutsatta kan arbetsplatsen vara avgörande – både som stöd och som en plats där problemen förvärras om omgivningen inte agerar. Linn Sjöde menar att det är viktigt att arbetsgivaren vågar fråga om våld.
– Ibland kan kollegor och chefer känna oro för att personen ska ta illa upp eller att man inkräktar på privatlivet. Forskning visar dock att få tar illa upp av frågan – tvärtom.
Otrygghet även efter en separation
Kunskap om våld är avgörande, för att till exempel förstå att våldet ofta fortsätter efter en separation.
Kontakter för den som utsätts för våld
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) driver flera nationella stödlinjer med öppet dygnet runt. Stödlinjerna är till för den som utsatts för hot, våld i nära relation eller sexuellt våld.
Kvinnofridslinjen: 116 016
Stödlinjen för män: 020-80 80 80
Stödlinjen för transpersoner: 020-55 00 00
Rätt att välja: 020-57 70 70 Nationell stödtelefon för den som utsatts för kontroll, hot och våld i hederns namn.
– Det så kallade eftervåldet kan handla om kontroll, hot, utpressning och trakasserier. Ibland följer det med in på arbetsplatsen via mejl, telefonsamtal eller ovälkomna besök. Det kan skapa stark stress och otrygghet, trots att relationen formellt sett är avslutad.
Om den våldsutsatta inte får stöd kan det leda till allvarliga konsekvenser för individen och kan även innebära negativa effekter för arbetsgivaren, till exempel genom ökade kostnader för sjukfrånvaro och rehabilitering. För att kunna ge stöd behövs tydliga rutiner på arbetsplatsen.
– Chefer och kollegor behöver veta vad som förväntas av dem. De behöver inte lösa situationen utan ofta räcker det att fråga och hänvisa vidare till rätt stöd.
Josefins historia är långt ifrån unik. Många som utsätts för våld möts av tystnad från omgivningen.
– Man vet ofta att situationen är farlig, men orkar inte alltid ta steget själv, säger Josefin David.
”Jag orkar inte mer idag”
Idag är Josefin doktorand i folkhälsovetenskap, där hennes forskning fokuserar på hur välfärdsteknologi kan bidra till en mer jämlik kommunal vård, omsorg och stöd. Hon har också grundat en stiftelse, där hon arbetar för att förbättra stödet till våldsutsatta kvinnor och barn.
Stöd för arbetsgivare
Jämställdhetsmyndigheten
Utbildning och verktyg för att arbeta med våld i nära relationer i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
Stödmaterial för arbetsgivare om hur utsatta medarbetare kan få rätt hjälp.
I efterhand säger Josefin att hon hade behövt att någon såg henne, lyssnade och tog situationen på allvar. Råden hon fick visade istället hur lite arbetsplatsen förstod.
Josefin hade behövt en arbetssituation där hennes insatser räknades de dagar hon orkade — och där hon slapp känna skuld de dagar hon inte gjorde det.
– Att kunna ringa och bara säga ”jag orkar inte mer idag” kan vara avgörande.
