Redan innan pandemin var trenden på arbetsmarknaden ökad efterfrågan på högkvalificerade tjänstemän, en utveckling som också fortsatte trots coronarestriktionerna.
Totalt fick Sverige ett nettotillskott på 55 000 nya högkvalificerade tjänstemannajobb under 2020 (en ökning som motsvarar 2,6 procent), enligt de siffror som Unionen beställt av SCB. Siffrorna inkluderar både offentlig och privat sektor och är i huvudsak fasta tjänster. Samtidigt minskade det totala antalet anställningar i Sverige med 64 000 under år 2020.
Det är inte självklart att Stockholm kommer fortsätta vara Sveriges jobbmotor
Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen, ser tillväxten av de kvalificerade jobben under coronaåret 2020 som ett styrkebesked som bådar gott också för kommande år.
Katarina Lundhal, chefsekonom Unionen. Foto: Camilla Svensk
– Vi har innovativa och växande företag i Sverige. Det är främst inom delar av tjänstesektorn som jobben blev fler under pandemin. IT-branschen och olika företagstjänster sticker ut. Efter pandemin kommer även mindre kvalificerade tjänster öka samtidigt som jag tror att jobbtillväxten bland högkvalificerade tjänstemän består, säger Katarina Lundahl.
Är du förvånad av den starka utvecklingen 2020?
– Jag är lite förvånad. Men jobbtillväxten drivs av bredare krafter som funnits under en längre tid, där man exempelvis inom handeln utvecklar e-handel och inom industrin kopplar på tjänster på sina produkter, säger Katarina Lundahl.
Länen i topp och botten
Så här ökade tjänstemannajobb med krav på högskolekompetens i de olika länen angivet som antal tusental personer (och ökning i procent inom parentes)
Dalarnas 3 900 (10 %)
Jönköpings 5 300 (8 %)
Hallands 4 800 (8 %)
Kronobergs 2 100 (6 %)
Örebro 2 600 (5 %)
Stockholms 26 600 (4 %)
Gotlands 400 (4 %)
Västerbottens 1 800 (4 %)
Västmanlands 1 700 (3 %)
Värmlands 1 400 (3 %)
Västra Götalands 7 000 (2 %)
Södermanlands 700 (1 %)
Västernorrlands 600 (1 %)
Östergötlands 900 (1 %)
Uppsala 700 (1 %)
Skåne 1 100 (0 %)
Norrbottens -400 (-1 %)
Kalmar -700 (-2 %)
Jämtlands -800 (-3 %)
Blekinge -1 300 (-4 %)
Gävleborgs -2 700 (-6 %)
Källa: SCB via Unionen
Statistiken är hämtad från SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU) och avser helåret 2020 jämfört med helåret 2019. I januari 2021 genomförde SCB en stor metodförändring i AKU vilket påverkat statistiken för år 2021 men metodförändring har inte påverkat siffrorna i den hör jämförelsen.
Dalarna, Jönköping, Halland i topp
I antal jobb fortsätter Stockholm att vara landets jobbmotor, med 27 000 nya jobb för högskoleutbildade tjänstemän under 2020. Däremot går också flera andra län starkt framåt, och i procent räknat toppar Dalarnas län listan: antalet jobb för högkvalificerade tjänstemän ökade med 3 900 personer i fjol, eller hela 10 procent. Därefter följer Jönköping med en ökning på 5 300 personer, 8 procent, och Hallands län där antalet ökade med 4 800 personer, också 8 procent.
Vad beror det på?
– Det är svårt att säga men möjligheterna till distansarbete gör det lättare att arbeta i hela landet och på en del orter bildas företagskluster som driver jobbtillväxten. Det här kan också tjäna som en varning till Stockholm. Det är inte självklart att Stockholm kommer fortsätta vara Sveriges jobbmotor: när det blir enklare att jobba på distans och svårare att hitta bostad i Stockholm så kan det hämma tillväxten i regionen och få företag att välja att expandera på andra orter i stället.
Distansarbete populärt
Kommer distansarbete att förändra landskapet på arbetsmarknaden?
– Många vill fortsätta jobba på distans, samtidigt finns det också fördelar med att kunna träffas på plats. Jag tror det kommer bli en blandning där man gör vissa saker på distans, men kanske inte alla dagar i veckan. Det blir enklare att bo längre från jobbet och arbetsgivare kommer säkert också att konkurrera med villkor som mer flexibel förläggning av arbetet, säger Katarina Lundahl.
Under våren 2020 såg det särskilt mörkt ut.
– Vi är ett litet och omvärldsberoende land och när pandemin började i mars såg vi en kraftig nedgång inom industrin. Däremot var vi duktiga med att snabbt sätta in åtgärder som korttidspermitteringar och liknande vilket bidrog till att ge oss en snabb återhämtning efter sommaren, annars hade det kanske sett annorlunda ut, säger Katarina Lundahl.