Northvolt har för nuvarande 240 miljarder kronor i orderstocken för sina litiumjonbatterier för de kommande tio åren, efter att Volkswagen Group lade en jätteorder på 14 miljarder dollar, eller cirka 120 miljarder kronor, i mars.
I höst väntas batterifabriken ”Northvolt Ett” tas i bruk i Skellefteå. På många sätt ser framtiden ljus ut. Men mångmiljardsatsningen ställer också stora krav på svensk omställning och utbildning, eftersom batteriindustrin är ny i Sverige.
Det finns i princip ingen som har erfarenhet av att producera batterier tidigare i Sverige
Katarina Borstedt, Growth Director på Northvolt, deltar under Almedalsveckan i ett seminarium arrangerat av Research institutes of Sweden, RISE, för att diskutera utmaningarna som man stöter på.
– Det finns i princip ingen som har erfarenhet av att producera batterier tidigare i Sverige, och nästan inte ens i Europa. Vi kan hitta liknande kompetenser i befintliga industrier men där kommer man behöva göra en ”up-skilling”, man kommer behöva fylla på med de delar som man saknar inom den nya industrin som vi representerar, säger Katarina Borstedt.
Och med det stora antal nyanställningar som Northvolt behöver göra inom en snar framtid räcker det inte med de som redan finns inom industrin, menar Katarina Borstedt, utan man kommer också behöva locka många nya grupper.
– Bara i Skellefteå där vi just nu bygger Europas största ”gigafabrik”, eller batteriproduktionsfabrik, där kommer vi att rekrytera 3 000 personer bara de närmaste fem åren, så det är stora rekryteringsbehov som vi ser hos oss. Det behövs göras väldigt mycket för att klara av det här, säger Katarina Borstedt.
Måste kunna sadla om
Hon och hennes team jobbar med att hitta och säkerställa kompetens. Det inkluderar, utöver att tillgodose det interna utbildningsbehovet, också att säkerställa att kompetenspoolen växer i takt med behovet.
Enligt henne innebär det stora behovet av kompetens att Northvolt inte enbart kan fokusera på personer som är i början av sin karriär utan också måste rikta in sig på de som står någonstans i mitten av sin karriär och som känner att de skulle kunna byta bana.
– Vi har både en utmaning i att kompetensomställa väldigt många på kort sikt för att klara av det här rekryteringsbehovet, men vi har också en långsiktig möjlighet utifrån Sveriges perspektiv att bygga en helt ny kompetens i Sverige som förser en helt ny basindustri i Sverige och Europa med den kompetens som behövs för att fortsätta växa den här industrin, säger Katarina Borstedt.
Vi måste våga tänka nytt när det gäller utbildning
Northvolt beskriver hon inte bara som ett ungt och entreprenöriellt företag, men också som ”otroligt värdedrivet”.
– Vi vill vara med och möjliggöra omställningen från fossildrift till förnyelsebar energi. Vi, och många med oss, tror att batterier kommer vara en stor möjliggörare för att klara av den omställning vi måste göra för att få en bättre framtid för oss och våra barn.
”Vår tids stora fråga”
Carl Heath, Enhetschef Professional Education, RISE, beskriver den historiskt snabba omställningstakten på arbetsmarknaden som vår tids stora fråga.
– Och det ställer stora krav på vårt utbildningssystem. Hur gör vi för att se till så att så många personer lär sig nytt under arbetslivets gång? Till skillnad mot hur vi byggde systemet och tänkte om det tidigare under en mer industriell tid när man gick i skolan, lärde sig någonting på universitetet, var klar och började jobba, säger han.
För Northvolts del så etablerar man samverkan med utbildningsaktörer på olika nivåer.
– Dels behöver vi bygga upp ett internt utbildningssystem för att säkerställa den här ”up-skillingen” som vi pratar om. Men sedan jobbar vi också tillsammans med bland annat vuxenutbildningen i Skellefteå för att få de här basutbildningarna på plats. På så vis vill vi få den lägsta nivån av kompetens som behövs för att komma in och börja i en enklare roll och bygga på vidare kompetens allt eftersom, säger Katarina Borstedt.
Hon menar att Sverige måste våga tänka nytt när det kommer till utbildningssystemet för att kunna möta framtidens utmaningar på arbetsmarknaden.
– Vi måste våga tänka nytt när det gäller utbildning: dela upp utbildning, tänka modulbaserat, våga jobba mer med validering så man bara läser det man behöver. Vi måste våga skapa utbildningsstrukturer som gör att personer som kanske har ett jobb i dag men som skulle kunna tänka sig en annan framtid har möjlighet att göra det här kompetenslyftet samtidigt, säger hon.