– Otroligt, kommenterade ett dussintal fackrepresentanter efter mötet med den nye presidenten Donald Trump på måndagseftermiddagen.
Det de hade hört från honom var bland annat:
– Det här är en grupp som jag känner väl. Nu ska vi få en massa folk tillbaka i jobb igen.
Trump har under årens lopp haft en hel del att göra som byggherre med just de här byggnadsarbetarförbunden som han nu mötte. Officiellt hade de ställt sig bakom demokraten Hillary Clinton inför presidentvalet i november med slogans som ”Hardhats for Hillary”.
Nu väntar de, liksom företagarsidan, på besked om de stora infrastruktursatsningarna som Trump alltid lyfte fram på sina massmöten under valrörelsen.
Bedömare: orealistiskt att slopa 75 procent av regleringarna
Det återstår också att se exakt vad Trumps löften om att slopa ”75 procent av alla regleringar” betyder för arbetsmiljön och arbetsmarknaden. På mötet hävdade Trump att:
– Vi ska ha regler och de ska vara precis lika hårda, lika bra och ge samma skydd för folk som dem vi har just nu.
Experter i Washington konstaterar att 75 procent är orealistiskt, och en tyckare i libertarianska Cato Institute konstaterade i en intervju med radiokanalen att siffran måste tolkas som ”en signal” från Trump om att han menar allvar.
Men – om nu snickare, murare, plåtslagare och vägarbetare kan hoppas på nya arbetstillfällen, så förhåller det sig tvärtom i den stora federala förvaltningen. Det vill säga allt från departementstjänstemän och medicinska forskare till städare och datatekniker.
”…anställningsförmånerna, som vård och pensioner, baseras på föråldrade antaganden och kräver ett mått av generositet som privata sektorn övergav för länge sedan.”
Order om anställningsstopp gavs redan på måndagen, med undantag för försvarsmakten. Enligt utskicken från Vita huset har personalen vuxit från 1,8 miljoner till 2,1 miljoner från slutet av 1990-talet fram till 2016. Det är inte hållbart, enligt den nya Trumpadministrationen.
Och mellan raderna kan man läsa in att mer väntar – ”…anställningsförmånerna, som vård och pensioner, baseras på föråldrade antaganden och kräver ett mått av generositet som privata sektorn övergav för länge sedan.”
Något av den gamla klyschan ”statens kaka är liten men säker” har gällt för de som söker offentliga jobb i USA, särskilt om det har funnits någon i familjen med behov av sjukvård. Mark Stier i den ideella påtryckningsgruppen Partnership for public service framförde flera invändningar i en debattartikel i Washington Post: Liknande anställningsstopp har misslyckats förr och kan bli dyrbara, som fallet är med skatteverket IRS som har blivit av med tusentals deklarationskontrollanter. Stier föreslår i stället sådant som bättre anställningsrutiner och mer samarbete mellan myndigheter.
Ska arbetsmarknadsministern dra sig ur?
Senaten måste godkänna ministrar och kandidater till en rad höga poster. Förhören med snabbmatsmogulen Andrew ”Andy” Puzder fick skjutas fram i ett par veckor och ska hållas den 2 februari. Motståndet mot honom är benhårt från vänstern, särskilt då facket. Han anklagas för att ha brutit mot arbetsmarknadsregler, bland annat lönesättning, i hamburgerkedjorna som han är koncernchef för. Enligt envisa rykten i ledande medier har Puzder tagit illa vid sig av den här kanonaden och överväger att dra sig ur.
Fackligt stöd mot frihandelsavtal
Under valrörelsen fanns det republikaner som hävdade att Trump gjort GOP – det republikanska partiet – till ett arbetarparti. För demokraterna kompliceras det hela av att Bernie Sanders sympatiserade med en del av Trumps invändningar mot frihandelsavtalen (inte om annat, dock). Bittra Sanders-supportrar höll upp plakat med TPP-förbud så sent som på partikonventet i juli.
Men nu var det alltså Trump som gav order om att USA ska dra sig ur detta frihandelsavtal mellan ett dussintal länder runt Stilla havet. Från Vita huset kunde man också glädja sig åt att ordföranden i den fackliga centralorganisationen AFL-CIO, Rich Trumka, skickade ut ett pressmeddelande om TPP-beslutet. Senare twittrade han om TPP:s död: ”RIP #TPP now lets redo #NAFTA”.
Det drygt 20 år gamla nordamerikanska Nafta kommer upp inom kort i samtal mellan Trump och den kanadensiske premiärminister Justin Trudaeu och mexikanske presidenten Enrique Peña Nieto.