Totalt har EU i dag 38 olika handelsavtal. Fler är på gång medan andra uppdateras. EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström hoppas att före årets slut ha förhandlat färdigt med Mexiko, Japan och tullunionen Mercosur (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay). Överläggningarna med Indonesien (ett mycket stort avtal) fortsätter. Förberedelser för överenskommelser med Chile, Nya Zeeland och Australien är också i gång.
– Alla avtal som EU har förhandlat har skapat nya jobb, investeringar och tillväxt. Mer i vissa länder och branscher, mindre i andra, säger Cecilia Malmström när Arbetsvärlden träffar henne i Bryssel.
Vi förhandlar i fem år, och sedan ska det processas i åratal
En akut utmaning för EU:s handelsavtal är att de tar lång tid att få på plats.
– Vi förhandlar i fem år, och sedan ska det processas i åratal.
Hon syftar på att alla medlemsländer, några regionala parlament och Europaparlamentet ska godkänna avtalet. Totalt 38 instanser. I våras hotade handelsavtalet med Kanada att gå om intet efter fyra års förhandlingar när ett regionalt parlament i Vallonien vägrade godkänna överenskommelsen.
Hoppas på snabbare ikraftträdande
För att reda ut om det går att få ett handelsavtal snabbare på plats skickade kommissionen 2014 det färdigförhandlade avtalet med Singapore till EU-domstolen för prövning.
I praktiken kan det betyda att framtida handelsavtal delas upp i två delar
Nu i maj kom domstolens utslag som ger EU rätten – den så kallade kompetensen – att bestämma om allt i ett handelsavtal förutom investeringar.
I praktiken kan det betyda att framtida handelsavtal delas upp i två delar.
– En lösning kan bli att vi får ett frihandelsavtal som träder ikraft snabbare. Och ett investeringsavtal som medlemsländerna ska fatta beslut om, siar Cecilia Malmström.
Därmed skulle EU kunna ta beslut om allt i ett handelsavtal förutom det som rör investeringar, det senare ett komplicerat och kontroversiellt område. I TTIP-förhandlingarna mellan EU och USA har just investeringsdomstolen ISDS – som reglerar mekanismer för att lösa tvister mellan enskilda länder och internationella företag – orsakat stora protester i flera EU-länder. ISDS kritiseras för att det kan tvinga stater att betala höga böter till företag ifall lagar ändras på ett sätt som missgynnar företagen.
Särskild investeringsdomstol avgör
För att bemöta kritiken föreslog kommissionen redan 2015 ett nytt ISDS, som enligt kommissionär Cecilia Malmström både är mer transparent och garanterar likvärdig behandling av företag och stater av en investeringsdomstol.
Fast innebär då inte EU-domstolens tolkning att nationella domstolar även i fortsättningen fattar beslut vid investeringstvister?
– Så kan det bli. Eller så tycker medlemsländerna att investeringsdomstolen är en bra grej. Det är medlemsländerna själva som har tryckt på om den.
Har träffat USA:s handelsminister
Vad domen betyder för att snabbare få ett handelsavtal på plats vill Cecilia Malmström inte spekulera i.
– Kommissionen kommer nu att granska EU-domen och inleda en diskussion med alla medlemsstater och Europaparlamentet om vägen framåt.
Han sa att vi ju kan sätta oss ned och diskutera vad som redan finns.
Vad händer då med TTIP, när president Trump har sagt att han vill lägga ned förhandlingarna?
Enligt Cecilia Malmström ligger förhandlingarna visserligen på is, men nu under våren har hon träffat USA:s nye handelsminister Wilbur Ross.
– Han sa att vi ju kan sätta oss ned och diskutera vad som redan finns.
När Donald Trump tillträdde i som president i vintras var två tredjedelar av TTIP färdigförhandlat.
Vad har konkret förändrats?
– Om Trumps ”Buy American” och ett antal andra förslag i protektionistisk riktning stärks så kanske villkoren ändras, säger Malmström.
– Det har varit råddigt med nya administrationen, kommenterar hon.
Viktigt för unionen
Trump vill också begränsa utländska företags möjligheter att delta i offentlig upphandlingar i USA.
– Där har de lagt en del förslag som går direkt emot det vi hade hoppats på, konstaterar Cecilia Malmström.
Men idén att förenkla handeln mellan de två största ekonomierna i världen är fortfarande lika viktig – för EU.
– Den är fortsatt stark, och det verkar medlemsländerna också tycka.