EU är splittrat. I alla fall om man ser till arbetstiden. Det är en ganska stor klyfta om man jämför arbetstiden mellan EU:s lite äldre medlemsstater, eller EU15 dit Sverige räknas, och de tretton nyare medlemsstaterna som anslöt från maj 2004 och framåt. Och klyftan verkar inte minska.
Eurofound, som är ett trepartsorgan inom EU med uppgift förmedla kunskap inom social- och arbetsmarknadspolitik, har sammanställt statistik från Eurostat i rapporten Developments in working time 2015–2016.
I rapporten uppskattas exempelvis en anställd i Polen jobba i snitt fem arbetsveckor mer per år än en anställd i Danmark – åtminstone om man tittar på den rapporterade faktiska veckoarbetstiden, som ofta skiljer sig mot den avtalade.
Då är det nämligen danskarna som jobbar kortast arbetsveckor i EU med ett snitt på 37,8 arbetstimmar i veckan för år 2016. Restid mellan hemmet och arbetsplatsen, lunchrast, frånvaro från jobbet under arbetsdagen av personliga skäl och utbildningstid som inte är nödvändig för jobbet räknas här bort.
Svenskarna jobbar också mer än avtalat enligt Eurofounds rapport.
Det är också en kortare arbetsvecka än vad de anställda i Frankrike rapporterar – trots att fransmännen har den i snitt kortaste avtalade arbetsveckan på 35,6 timmar, något som reflekterar lagändringen från 2000 som satte en nationell gräns för arbetsveckan på 35 timmar. Arbetstiden skiljer sig dock mycket mellan olika sektorer.
Svenskarna jobbar också i snitt mer än avtalat enligt Eurofounds rapport. Den genomsnittliga avtalade veckoarbetstiden i kollektivavtalen låg år 2016 på 38,3 timmar, men den rapporterade veckoarbetstiden låg under samma år på 39,9 timmar.
Stora skillnader i antal semesterdagar
Skillnaderna i arbete och fritid bland EU:s medlemsstater är också stora om man tittar på semestern. Räknar man då också med röda dagar så har kroaterna 41 lediga dagar på ett år, danskarna 39, tyskarna 37 och svenskarna 36,3. I den andra änden av vågskålen finns Irland, Ungern och Estland som får nöja sig med 28 dagars ledighet på ett år.
Bortsett från ett fåtal undantag så har det enligt Eurofound inte skett några större kollektivavtalade arbetstidsförändringar bland majoriteten av EU:s medlemsstater sedan 2014. Till undantagen hör Sverige, Tjeckien, Slovakien och Storbritannien. I Sverige omnämns exempelvis de avtalade arbetstidsförkortningarna för sjuksköterskor från december 2016.
Det uppskattade genomsnittsvärdet i avtalad veckoarbetstid för EU15 minskade från 37,6 timmar 2015 till 37,5 timmar 2016. Snittet för EU28 sjönk under samma period från 38.1 till 38 timmar.