Trendbrott: Männens löner drar ifrån kvinnornas Jämställda inkomster hänger ihop med arbetstid. Foto: Jessica Gow / TT

Trendbrott: Männens löner drar ifrån kvinnornas

För första gången på 15 år ökar löneklyftan mellan män och kvinnor. Det visar Medlingsinstitutets rapport. "Vi vågar inte dra några tydliga slutsatser om detta är tillfälliga effekter eller något stadigvarande", säger generaldirektör Irene Wennemo till Arbetsvärlden.
Carl von Scheele
21 jun 2022
+1
0
+1
0
+1
0
+1
1
+1
0
+1
0

Året rapport om löneskillnader mellan könen är ingen rolig läsning. Den minskning av gapet mellan kvinnors och mäns löner som registrerats under de senaste 15 åren är nu bruten. Gapet har till och med vidgats något.

Medlingsinstitutet har registrerat en ökning med 0,2 procent av skillnaderna. Under förra året ökade den genomsnittliga mannen sin lön med 200 kronor mer i månade än den genomsnittliga kvinnan.

Frågan är om detta är ett tillfälligt hack i kurvan som beror på pandemins verkningar på arbetsmarknaden med många varsel och avskaffandet av många tillfälliga anställningar. Detta har slagit särskilt hårt mot arbetaryrken och allra mest mot kvinnliga arbetare.

– Vi vågar inte dra några tydliga slutsatser om detta är tillfälliga effekter eller något stadigvarande som kommer att ta lång tid att reparera, säger generaldirektör Irene Wennemo till Arbetsvärlden.

En tiondel skiljer genomsnittslönerna

Förra året var den genomsnittliga löner för kvinnliga arbetstagare 35 100 kronor. Den låg 9,9 procent under männens genomsnittliga lön på 39 000 kronor. På årsbasis tjänar den genomsnittliga kvinnan nära 47 000 kronor mindre än mannen.

De oförklarliga löneskillnaderna ligger emellertid på 4,5 procent. Det motsvarar mer än en halv månadslön om året i inkomstskillnad till kvinnornas nackdel.

Männens arbetsinkomster 19 procent högre

Om man ser till arbetsinkomster, som både beror på vilken lön man har och om man arbetar hel- eller deltid, är skillnaden mellan könen mycket större. Då ligger den över 19 procent.

Denna del om arbetsinkomster har Medlingsinstitutet enbart haft med en gång tidigare i sina rapporter, men har nu beslutat att permanenta inslaget.

I vintras fick Medlingsinstitutets statistik kritik av Kommissionen för jämställda livsinkomster. Kritiken riktades in på att lönerna räknades om till heltid. Därmed blev inte bilden av skillnaderna riktig, eftersom många arbetar deltid, slog kommissionen fast.

”Utbildningssystemet och föräldraförsäkringen politiskt ansvar”

Dagens rapport från Medlingsinstitutet visar fortsatt stora löneskillnaderna mellan könen trots att parterna länge varit medveten om problemet.

”Så länge utvecklingen gick ganska snabbt år rätt håll så tycker jag definitivt inte att politikerna behövde göra mer vad gäller det som har varit parternas ansvarstagande. Nu har vi sett att utvecklingen avstannat under de senaste två åren, men det är svårt att analysera om detta är en permanent förändring eller kopplat till pandemin.”, säger Irene Wennemo.
Foto: Pontus Lundahl / TT

Parterna har hela ansvaret för lönebildningen. Frågan är varför den svenska modellen inte klarar att leverera jämställda löner?

– Det är en fråga som får ställas till parterna, inte till oss, säger Irene Wennemo.

Det är flera faktorer som ligger bakom minskningen av lönegapet som skedde under många år, men också flera faktorer som ligger bakom dagens tillbakagång, konstaterar Wennemo.

– Själva lönebildningen är parternas ansvar, men hur utbildningssystemet fungerar och lockar kvinnor och män till olika utbildningar och hur bland annat föräldraförsäkringen fungerar är ett politiskt ansvar. Även det politikerna gör spelar roll för slutresultatet.

Är det dags för ett politiskt ingripande med mer kraftfulla åtgärder för att få bort problem med ojämställda löner?

– Så länge utvecklingen gick ganska snabbt år rätt håll så tycker jag definitivt inte att politikerna behövde göra mer vad gäller det som har varit parternas ansvarstagande. Nu har vi sett att utvecklingen avstannat under de senaste två åren, men det är svårt att analysera om detta är en permanent förändring eller kopplat till pandemin.

Arbetare i privat sektor bakom ökade klyftan

Tisdagens rapport från Medlingsinstitutet visar att utvecklingen skiljer sig åt mellan olika sektorer i samhället. I offentlig sektor och bland tjänstemän i privatsektor har löneskillnaderna minskat även under det senaste året. Däremot har det skett en uppgång av löneskillnaderna bland arbetare i privat sektor.

En viktig förklaring till skillnaden mellan kvinnor och mäns löner är den starka könsuppdelningen av arbetsmarknaden, understryker Medlingsinstitutet.

Mellan åren 2005 och 2021 har löneskillnaderna minskat. De har gått ner från 16 procent ned till dagens 9,9 procent. Under samma tid har de oförklarliga löneskillnaderna minskat från 6,8 procent till dagens 4,5 procent.

Relaterad läsning

Carl von Scheele
21 jun 2022
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar