Parterna överens om etableringsjobb Torbjörn Johansson, avtalssekreterare LO, Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv, och Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen under pressträff om etableringsjobb, en särskild anställning för att ge nyanlända och långtidsarbetslösa en ny möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden. Foto: Claudio Bresciani /TT

Parterna överens om etableringsjobb

Etableringsjobb LO, Svenskt näringsliv och Unionen är överens om att nyanlända och långtidsarbetslösa ska kunna få etableringsjobb. ”Det handlar om att parterna på arbetsplatserna tar ansvar och ser till att de här personerna kommer in och att de får vettiga arbetsuppgifter, på heltid”, säger Martin Wästfelt, ordförande Unionen. Men först ska regeringen säga sitt.
5 dec 2022 | 11:59
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Efter flyktingkrisen 2015 påbörjades diskussionerna om ett etableringsjobb som skulle hjälpa nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. 

Men det har tagit tid. 

– Det är första gången i Sverige som parterna kommer överens och frångår kollektivavtalet, säger Mattias Dahl, vice vd Svenskt näringsliv, som samtidigt konstaterar att kostnaden sjunker för arbetsgivaren.

De här personerna kostar pengar för staten oavsett

Martin Wästfelt, Unionen

Tanken är att den som är ny i Sverige, eller har varit arbetslös länge, ska kunna få ett etableringsjobb. Arbetsgivaren betalar 9 000 kronor i månadslön. Staten täcker upp till lägstalönen inom gällande avtalsområde. 

– De här personerna kostar staten pengar oavsett, säger Martin Wästfelt, ordförande Unionen. 

– Varje människa vi får i jobb i stället för långtidsarbetslöshet är en framgång, vi får hoppas att det blir många, säger Torbjörn Johansson, avtalssekreterare LO.

Det blir upp till respektive fackförbund att bestämma om de vill ställa sig bakom avtalet.

Ska kombineras med SFI-studier

Ett av kraven från parterna är att etableringsjobben ska kunna kombineras med SFI-studier, både på arbetsplatsen och på fritiden.

– Det är vårt krav till politiken, att de som får etableringsjobb också får del av SFI-undervisningen, säger Martin Wästfelt, som därmed hoppas att SFI-undervisningen kan öppnas upp för de flyktingar som kommit från Ukraina som omfattas av massflyktingdirektivet och i dag inte har rätt till SFI.

Arbetsvärlden har tidigare skrivit om hur det försvårar deras möjlighet att komma in på arbetsmarknaden.

Etableringsjobbet ska kunna pågå i upp till två år och därefter övergå i en vanlig tillsvidareanställning. 

– Det är viktigt att det är lång tid, då får man rejäla möjligheter att komma in i jobbet, säger Martin Wästfelt.

Det blir upp till regeringen att ändra de förordningar som behöver ändras för att tillmötesgå parternas krav.  

Är ni säkra på att politiken ställer sig bakom detta?

– Det finns alltid en risk när man inte äger frågan själv. Jag har svårt att se att man inte skulle vilja pröva det här. Om man inte gör det leder det till försämrad integration och fortsatt problematik med utanförskap, säger Mattias Dahl.  

Regeringen ska analysera avtalet

Enligt ett pressmeddelande ska regeringen nu analysera avtalet. Både juridiskt, men även finansieringen.

– Jag kommer nu ta emot avtalet och får återkomma om hur vi tar parternas överenskommelse vidare. Regeringen är fast besluten om att hyvla ner trösklarna till arbetsmarknaden och göra det enklare att anställa även de som står långt ifrån arbetsmarknaden, säger arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) i en kommentar.

5 dec 2022 | 11:59

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev