En mycket stor del av alla tjänstemän har svårt att koppla av tankarna på arbetet och arbetar fastän de är sjuka. De har svårt att sova, måste dra in på luncher, jobba över eller ta med jobbet hem. Många är trötta och håglösa.
Problemen är lika utbredda som för tio år sedan, trots att en rad politiska beslut tagits under de här åren för att komma tillrätta med sjuktalen. Arbetsvärldens genomgång av Arbetsmiljöverkets undersökningar från det senaste decenniet visar att läget är oförändrat för de allra flesta grupperna – en del har till och med fått det sämre. Samtidigt ökar sjuktalen konsekvent i samhället.
Arbetsvärlden har granskat samtliga tjänstemannagrupper som Arbetsmiljöverket registrerar i den så kallade Arbetsmiljöundersökningen, där personer tillfrågas om upplevda fysiska och psykosociala arbetsmiljöförhållanden.
Läs mer: Sjuksköterskor kräver haverikommission för vården
Oavsett de frågor som myndigheten ställer ser arbetsmiljön för de anställda lika illa ut eller ännu värre över hela denna period. Utöver de som redovisas här har vi granskat ytterligare tjänstemannagrupper och trenden går igen med en oförändrad eller försämrad arbetsmiljö.
Hade väntat större försämringar
– Jag är överraskad över att det inte redovisas större försämringar, särskilt på det psykosociala området, säger Claes Jansson, chef på den försäkringsrättsliga enheten på LO-TCO Rättsskydd.
– Mitt intryck är att arbetsmiljön har blivit sämre de senaste åren och det är märkligt att det inte framgår av statistiken. Anledningen är sannolikt att människor inte anmäler sina arbetsskador. Mellan 2014 och 2015 har vi ”tappat” ca 140 miljoner kronor i livräntor för att folk inte anmäler sina skador. Det är vad vi ser här på Rättsskyddet.
Claes Jansson är inte minst kritisk till att många inte har företagshälsovård i lika stor omfattning som tidigare.
– Det gäller särskilt de grupper som är mest utsatta: anställda i bemanningsföretag, tillfälligt anställda, entreprenörer och underentreprenörer – även tjänstemän som telefonförsäljare och på växelbolag. Det handlar om mycket rutinartade och enahanda jobb där tjänstemännen är hårt övervakade, menar Claes Jansson.
Svårare att ha kontroll
Han menar att det är svårt att kontrollera vem som egentligen har ansvaret för arbetsmiljön för dessa grupper, vilket har lett till en negativ utveckling. Och han anser att det är först under senare år som facket har börjat inse att något radikalt måste göras och skapa en större medvetenhet om arbetsmiljöfrågorna.
– Samtidigt har vi fått bättre kunskap om dessa områden och det gör kanske att vi inte ser några förbättringar. Men det finns allt fler arbetsgivare som saknar kunskaper eller ambitionen att tillgodogöra sig dem, säger Claes Jansson.
Läs mer: Parterna överens om behov av form för arbetsmiljöforskning
Arbetsmiljöundersökningen
Vartannat år genomför Arbetsmiljöverket en stor enkätundersökning med anställda på hela arbetsmarknaden om hur de upplever sin arbetsmiljö och sina arbetsvillkor. Senaste året, 2015, intervjuades 9 000 personer, både tjänstemän, akademiker och arbetare.
Arbetsmiljöundersökningen
Vartannat år genomför Arbetsmiljöverket en stor enkätundersökning med anställda på hela arbetsmarknaden om hur de upplever sin arbetsmiljö och sina arbetsvillkor. Senaste året, 2015, intervjuades 9 000 personer, både tjänstemän, akademiker och arbetare.