Hon vill att psykisk påfrestning i jobbet blir strategisk ledningsfråga Tillitsdelegationens ordförande Laura Hartman. Foto: Catrin Arhusiander/Regeringskansliet

Hon vill att psykisk påfrestning i jobbet blir strategisk ledningsfråga

Psykisk ohälsa Precis som cheferna i bilbranschen förbereder medarbetarna för nya bilmodeller, måste chefer rusta medarbetarna i vissa yrken för psykiska påfrestningar. Det menar Tillitsdelegationens ordförande Laura Hartman i en intervju i Arbetsvärlden.
5 okt 2016 | 15:06
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Stress, sömnproblem och sjukskrivning på grund på grund av psykosociala besvär i arbetet har ökat under flera år. Den psykiska ohälsan står för en allt större del av sjukfrånvaron och mest drabbas kvinnor i offentlig sektor. I dag presenterade Arbetsmiljöverket sin rapport ”Arbetsorsakade besvär”, en undersökning vars resultat Arbetsvärlden redan har skrivit om (se här) och som återigen bekräftar den utvecklingen.

Laura Hartman. Foto: Bertil Enevåg Ericson/TT.

Laura Hartman. Foto: Bertil Enevåg Ericson/TT.

Omfattningen av psykosociala orsaker till sjukfrånvaron kan ge bilden av att inget har hänt under tio år med den psykosociala arbetsmiljön ute på arbetsplatserna. Men Laura Hartman, nationalekonom och ordförande i regeringens tillitsdelegation, tidigare analyschef på Försäkringskassan, tycker inte att det stämmer riktigt.

Dels har den fysiska arbetsmiljön förbättrats under de här åren, dels – påpekar hon – har sjukfrånvaron under det senaste decenniet först gått ner och för att sedan gå upp igen.

– Dock har andelen sjukskrivningar på grund av psykiska orsaker ökat över tid. Och mönstret där vissa yrkesgrupper har en högre grad av sjukskrivningar än andra ser ungefär likadant ut över alla åren.

Yrkesgrupperna med hög sjukfrånvaro är främst kontaktyrken inom vård, skola och omsorg.

Varför tycks det i fall vara svårare för vissa yrkesgrupper att få en god psykosocial arbetsmiljö, också sett över tid?

Laura Hartman menar att det är komplext, men ett av svaren är att man måste inse att vissa yrken helt enkelt är mer psykosocialt påfrestande än andra. Ett exempel är yrken där man möter människor i kris.

– Och då kan man tycka att ledningen tillsammans med medarbetarna verkligen bör anstränga sig extra på de arbetsplatserna för att motverka de påfrestningar som ligger i yrkets natur.

Här, menar hon, finns mycket kvar att göra.

Cheferna måste möta personalens oro

Om de här yrkena är mer psykosocialt påfrestande än andra så måste också ledningen integrera frågan om hur personalen mår i själva ledarskapet. Annars, anser Laura Hartman, får personalen helt enkelt svårt att använda hela sin kompetens och förmåga.

– Ungefär som ledningen på ett bilföretag måste hantera utvecklingen av nya bilmodeller och ge personalen beredskap, måste cheferna här noga följa hur påfrestningarna förändras och ge personalen beredskap för det.

Och precis som bilföretagets VD måste möta de anställdas oro över att kineserna börjar ta bilmarknaden genom att visa att det finns en beredskap, så måste cheferna i de här verksamheterna möta oron när sjukskrivningarna i samhället ökar och bristen på arbetskraft är stor, visa att man har en plan att motverka att oron sprids i verksamheten.

– Det är stora variationer i sjukskrivningarna som inte har med motsvarande variation i folkhälsan att göra. När sjukfrånvaron är hög sjukfrånvaro i samhället tenderar vi också att bli ännu mer sjukskrivna, ökningen tenderar skapa något slags onda spiraler där sjukskrivning oftare än i andra tider blir en lösning.

”Det har att göra med hur vi har kommit att detaljstyra i samhället, och det skapar frustration och ineffektivitet.”

Lika viktig, anser Laura Hartman, är att många i de här yrkena upplever att det saknas förutsättningar att göra sitt jobb på det sätt man tycker det behöver göras. En del av orsakerna är enligt henne och regeringen (se mer nedan) att den administrativa bördan har ökat i de här yrkesgrupperna, med krav på dokumenteringar och återrapporteringar som hos exempelvis lärarna tar tid från det pedagogiska arbetet.

– Det har att göra med hur vi har kommit att detaljstyra i samhället, och det skapar frustration och ineffektivitet, säger Laura Hartman.

Ska testa olika styrmodeller

Just detta är något som Tillitsdelegationen ska studera närmare: hur ska man rensa och ta bort onödiga moment och rutiner som frigör tid så att medarbetarna får större möjlighet att ta ansvar? Genom att testa olika styrmodeller i projekt ute i kommuner och landsting är tanken att delegationen så småningom ska kunna verka för det som regeringen och civilminister Ardalan Shekarabi som har tillsatt utredningen kallar för ”tillitsstyrning”.

– Och då skapar vi förhoppningsvis bättre förutsättningar att ta tillvara medarbetarna kompetens och arbetsförmåga. Men jag tror inte att vi kan komma ifrån att vissa yrken  kan upplevas mer psykiskt påfrestande än andra.

Tillitsdelegationen

Tillitsdelegationen har tillsatts av regeringen och har bland annat i uppdrag att genomföra projekt som främjar idé- och verksamhetsutveckling i hela styrkedjan - från nationell nivå till genomförandet i kommuner och landsting.

Enligt ordförande Laura Hartman ska man också skapa en samverkan mellan forskningssamhället, kommuner, landsting, statliga myndigheter, professionsorganisationer, fackliga organisationer, intresseorganisationer och näringslivet.

Delegationen ska lämna en slutrapport i juni 2018.

+ Expandera

5 okt 2016 | 15:06
Om skribenten
Tf chefredaktör

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev