Lärarlönelyft

Sveriges Lärare slår tillbaka mot Riksrevisionen: ”Kunde varit värre”

Satsningen på lärarlöner för 42 miljarder lyckades inte med sitt mål: att göra yrket attraktivt, anser Riksrevisionen. Men Sveriges Lärare håller inte med.
Sveriges Lärare slår tillbaka mot Riksrevisionen: ”Kunde varit värre”
Anna Olskog, förbundsordförande Sveriges Lärare,.
Foto: Sven Jansson

Riksrevisionen anser i granskningsrapporten Statens lärarlönesatsningar – ett lyft för lönerna men inte för yrket bland annat att statens satsningar på lärarlöner har varit dyra och ineffektiva. Staten har hittills satsat cirka 42 miljarder på att göra läraryrket mer attraktivt.

Syftet med lärarlönesatsningarna Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet var att göra läraryrket mer attraktivt.

Trots att omkring 40 procent av lärarkåren fått högre lön menar Riksrevisionen att reformerna misslyckats med sitt övergripande syfte. De har exempelvis inte lett till att fler söker sig till lärarutbildningarna. Antalet som lämnar yrket för att arbeta med annat ligger också kvar på samma nivå som tidigare.

– Lönen är viktig, men den kan inte ensam bära läraryrkets attraktivitet. Konkurrenskraftiga löner måste kombineras med rimlig arbetsbelastning, god arbetsmiljö och tid att göra ett bra jobb, säger Anna Olskog, förbundsordförande på Sveriges Lärare.

Kan ha motverkat andra försämringar

Hon håller inte med om att statens satsningar på lärarlöner har varit ineffektiva.

– Utebliven förbättring av yrkets attraktivitet bevisar inte utebliven effekt. Högre löner kan mycket väl ha motverkat andra faktorer som fått lärare att vilja lämna yrket, menar Anna Olskog.

Hon säger också att situationen mycket väl kunde ha varit värre om satsningarna inte hade gjorts.

– Riksrevisionen konstaterar själv att satsningarna har höjt lärarlönerna och förbättrat relativlönerna. Det är svårt att samtidigt beskriva dem som ineffektiva utan att veta hur många som annars hade lämnat yrket eller aldrig sökt sig dit, säger Anna Olskog.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att överväga om det finns andra styrmedel än riktade lönesatsningar som mer effektivt kan stärka läraryrkets effektivitet.

Lönerna ökade mindre än bidraget

Men myndigheten konstaterar att satsningen inte har varit helt verkningslös sett ur ett löntagarperspektiv. Statsbidragen har höjt lärarkårens löner i förhållande till andra yrkesgrupper. Huvudmännen har inte heller minskat sitt eget löneutrymme för lärarkollektivet i samband med att de statliga pengarna betalats ut.

Samtidigt visar Riksrevisionens rapport att de berörda lärarnas löner sammantaget har ökat något mindre än statsbidragens totala storlek. En förklaring till detta kan enligt rapporten vara att lärarna som omfattats av satsningen har fått en svagare löneutveckling i sin ordinarie lönerevision jämfört med sina kollegor. En annan förklaring är att statsbidragen kan ha använts till andra utgifter.

Anna Olskog menar att lärare fortfarande ligger efter andra yrkesgrupper med lång högskoleutbildning. 

– Det är därför fel tid att dra slutsatsen att de riktade lönesatsningarna inte längre behövs.

Riksrevisionen konstaterar också att många huvudmän använder de statliga bidragen till tillfälliga förordnanden och projektanställningar för att lösa mer akuta problem. Det skapar osäkerhet istället för tydliga karriärvägar. En kritik som Anna Olskog välkomnar.

Mindre effekt i utsatta skolor

Riksrevisionens utredning visar också att satsningen har haft en mindre effekt i utsatta skolor. Det särskilda bidraget för att locka erfarna lärare till skolor med svåra förutsättningar har inte fungerat som det var tänkt. Huvudmännen har oftast befordrat personal som redan arbetade på skolorna, vilket innebär att förstelärarna i dessa skolor har kortare erfarenhet än på andra skolor.

Anna Olskog är inte lika kritisk som Riksrevisionen.

– Förstelärare med utökat lönepåslag på skolor med svåra förutsättningar stannade kvar i större utsträckning. Det är en effekt som måste vägas in i diskussionen om vad satsningarna har åstadkommit.

Tips till andra fack

Har Sveriges lärare har några medskick till andra fackförbund som funderar på liknande statliga ingrepp?

– Det viktigaste är att från början vara tydlig med vad satsningen ska återkomma och hur den ska fungera över tid. Om staten går in med pengar till löner måste det vara långsiktigt, transparent och möjligt att följa upp. Annars finns en risk att man får tillfälliga påslag, otydliga urval och frustration mellan kollegor.

Hon menar att man inte ska vara rädd för statliga satsningar bara för att konstruktionen inte varit perfekt. 

– Ett annat medskick är att lönen aldrig kan behandlas isolerat. Ska man göra ett yrke mer attraktivt måste man också se till arbetsbelastning, arbetsmiljö, bemanning och möjligheten att faktiskt göra ett bra jobb.

Går satsningar som denna att göra bättre och i så fall hur?

– Det första är långsiktigheten. Lärare ska inte behöva undra om ett lönepåslag finns kvar nästa år. Det andra är tydligare och mer legitima kriterier för vem som får del av satsningen och varför. Och det tredje är att staten måste följa upp att pengarna verkligen används på det sätt som var tänkt.

Relaterad läsning

Hämtar fler artiklar
Prenumerera på Arbetsvärldens nyhetsbrev
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!

Genom att skicka in det här formuläret godkänner jag att Arbetsvärlden sparar mina kontaktuppgifter