Vilka är de stora utmaningarna på svensk arbetsmarknad? Och vad skulle experterna göra om de fick makten?
Arbetsvärlden ställde fyra frågor till fyra experter, två från forskarvärlden samt en facklig och en från arbetsgivarna.
Långtidsarbetslösheten dominerar
Många av experterna är eniga om vad som är det stora strukturella problemet på arbetsmarknaden: långtidsarbetslösheten.
TCO
Håkan Gustavsson, utredare på TCO, framhåller att stödet till de långtidsarbetslösa brister idag. Carina Lindfelt, avdelningschef för arbetsmarknad på Svenskt näringsliv, och Petra Lindfors, psykolog och arbetsmiljöexpert, fokuserar på långtidsarbetslösheten men också problemet med matchning och kompetensförsörjning.
– Långtidsarbetslösheten är hög, många står långt från arbetsmarknaden och saknar kompetenser som behövs för att komma i jobb. Samtidigt har många företag svårt att rekrytera, skriver Carina Lindfelt.
Ekonomhistorikern Lovisa Broström lyfter istället fram underinvesteringar i offentlig sektor som det största problemet.
– Kommunerna har så slimmade organisationer att de anställda går på knäna, vilket är en av de viktigaste orsakerna till sjukskrivningar, skriver hon.
Populära förslag utan effekt
Finns det några villospår som de tror kan locka politikerna med väljarröster, men som egentligen inte har någon effekt?
Lovisa Broström pekar på RUT- och ROT-avdrag.
– För varje krona staten lägger på ROT och RUT skapas väldigt få nya arbetstillfällen jämfört med om pengarna användes på direkt välfärdssatsning.
Håkan Gustavsson på TCO väljer två reformer från arbetsgivarnas önskelista när han ska peka ut reformer utan effekt.
– Sänkta arbetsgivaravgifter och det för stora fokuset på ekonomiska drivkrafter som medel för en lägre arbetslöshet.
Psykologen Petra Lindfors tror inte på generell arbetstidsförkortning. Det gör inte heller Svenskt näringsliv som lägger till slopat karensdavdrag på listan över reformer som gör mer skada än nytta. Hon sammanfattar:
– Kostar enormt mycket och har skadlig inverkan på arbetsmarknaden och vårt välstånd.
Reformer man helst vill slippa
Politik handlar inte bara om vad man vill göra, utan också om krishantering. Finns det några frågor som politikerna kommer behöva hantera under nästa mandatperiod som de helst skulle vilja slippa?
Svenskt näringsliv
– Motverka att kriminella kan verka på arbetsmarknaden, stärka den geografiska rörligheten och på allvar göra något åt långtidsarbetslösheten, svarar Carina Lindfelt på Svenskt näringsliv.
Petra Lindfors svarar lönetransparensdirektivet, den EU-lagstiftning som ska öka jämställdheten, men som den svenska regeringen stoppat på svensk arbetsmarknad.
Lovisa Broström lyfter långtidsarbetslösheten och hur nyexaminerade ska få sitt första jobb.
– Det är komplicerade frågor där världskonjunkturen, AI-utveckling, skattenivå och allmän oro inför framtiden spelar in, skriver hon.
På TCO framhåller Håkan Gustavsson ”en successivt alltmer utbredd brist på arbetskraft och alla de problem som det för med sig i samhället”.
Experternas bästa reformer
Slutligen, om experterna själva fick makten, vilken reform skulle de genomföra?
– Fler arbetsförmedlare, stärkt lokal närvaro för Arbetsförmedlingen och tätare kontakter med arbetsgivare, skriver Håkan Gustavsson på TCO.
– Större fokus och uttryckliga incitament till fungerande främjande insatser på organisatorisk nivå som möjliggör långsiktig hållbarhet i arbetslivet, anser Petra Lindfors.
Svenskt näringsliv vill förändra Arbetsförmedlingen.
– De arbetsmarknadspolitiska aktörernas roll och ansvar behöver förtydligas och Arbetsförmedlingens uppdrag renodlas, skriver Carina Lindfelt.
Lovisa Broström vill stärka offentlig sektor.
– Förutsägbart och långsiktigt statligt ekonomiskt stöd till kommunerna för att öka bemanningen inom offentlig sektor. I synnerhet förskola, grundskola, hemtjänst, äldreomsorgen och sjukvården. Arbeta för att även få in fler män inom dessa verksamheter.
