1989 hade var fjärde ung svensk en högskoleutbildning i bagaget. I dag har det stigit till nästan varannan. Men de senaste tio åren har uppåtkurvan mattats av. På EU-nivå har Sverige halkat ner från fjärde till sjunde plats över störst andel högskoleutbildade mellan 25 och 34 år.
Men att fler i samhället har en högskoleutbildning har inte gjort att snedrekryteringen till högskolan minskat. 2005 hade var femte svensk mellan 19 och 34 år föräldrar med minst tre års högskoleutbildning, men 35 procent av högskolenybörjarna hade högutbildade föräldrar. Samma skillnad syns tio år senare: För åldersgruppen i riket i stort är siffran 24,5, medan den för studenterna är 38,7 procent.
Arbetslivserfarenhet ska kunna vara väg in
Helene Hellmark Knutsson, minister för forskning och högre utbildning, ser allvarligt på att snedrekryteringen till högskolan inte minskar.
Forskningen säger att tillgänglighet, närhet, är väldigt viktigt för dem med arbetarklassbakgrund.
– Nu kommer vi till exempel att ha en grupp som kommer från gymnasieskolans yrkesprogram som inte har högskolebehörighet. Vi har haft en period på tio år då ingenting har hänt, vi ligger på samma nivåer nu som för tio år sedan. Vi måste bygga ut högskolan och jobba aktivt med rekrytering och tillträde.
Hon säger att regeringen under våren kommer att presentera förslag på nya vägar in på universitetet, till exempel genom arbetserfarenhet om du saknar högskolekompetens från gymnasiet.
Regionala högskolor avgörande reform
En av de viktigaste reformerna för en högskola som når ut till fler var att fler lärosäten byggdes, på fler ställen i Sverige. Det menar Caroline Berggren, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon har bland annat forskat om selektion av studenter till högskolan, efter kön och klass.
– Forskningen säger att tillgänglighet, närhet, är väldigt viktigt för dem med arbetarklassbakgrund.
Men även om fler och mer utspridda lärosäten varit viktiga för den breddade rekryteringen, bidrar uppdelningen av den svenska högskolan idag till att den blir ojämlik. Och snedrekryteringen är också som störst på prestigefulla lärosäten. På till exempel Handelshögskolan är andelen studenter med lågutbildade föräldrar nästintill noll, visar Svenska dagbladets granskning.
Du måste ha möjlighet att tillgodogöra dig en utbildning även om du inte har akademiskt utbildade föräldrar
– Prestigeutbildningarna ligger på universiteten. Och även om spetsforskning bedrivs också på mindre lärosäten i Sverige, så är det universiteten som har den allra mesta. De grupper som studerar där gynnas på flera olika sätt, även genom att forskning drar in pengar till lärosätet, säger Caroline Berggren.
Ny finansieringsform ska råda bot på ojämlikhet
För att råda bukt på snedrekryteringen föreslog regeringen i somras en ändring i högskolelagen där universitet och högskolor inte bara skulle arbeta med breddad rekrytering utan även främja ett brett deltagande i utbildningen. På så sätt skulle studenter från studieovana hem inte bara lockas till högskolan, utan också fullfölja sin utbildning.
Det drogs dock tillbaka några månader senare, efter att ha fått skarp kritik om att det inte innebar mer resurser till lärosätena trots ett utökat uppdrag. Ett nytt förslag ska i stället läggas fram i samband med att en utredning om en ny finansieringsform av högskolan presenteras i slutet av 2018.
– Nödvändigheten av att anpassa undervisningen efter behov har ökat på högskolor och universitet. Du måste ha möjlighet att tillgodogöra dig en utbildning även om du inte har akademiskt utbildade föräldrar, säger Helene Hellmark Knutsson.