Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Sverige faller i utbildningsligan Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Sverige faller i utbildningsligan

Högskolan För tio år sedan var Sverige EU:s fjärde mest högutbildade land. Idag är vi nummer sju på listan. Samtidigt ökar snedrekryteringen. – Vi har haft en period på tio år då ingenting har hänt, säger högskoleminister Helene Hellmark Knutsson till Arbetsvärlden.
30 Jan 2018

1989 hade var fjärde ung svensk en högskoleutbildning i bagaget. I dag har det stigit till nästan varannan. Men de senaste tio åren har uppåtkurvan mattats av. På EU-nivå har Sverige halkat ner från fjärde till sjunde plats över störst andel högskoleutbildade mellan 25 och 34 år.

Men att fler i samhället har en högskoleutbildning har inte gjort att snedrekryteringen till högskolan minskat. 2005 hade var femte svensk mellan 19 och 34 år föräldrar med minst tre års högskoleutbildning, men 35 procent av högskolenybörjarna hade högutbildade föräldrar. Samma skillnad syns tio år senare: För åldersgruppen i riket i stort är siffran 24,5, medan den för studenterna är 38,7 procent.

Arbetslivserfarenhet ska kunna vara väg in

Helene Hellmark Knutsson, minister för forskning och högre utbildning, ser allvarligt på att snedrekryteringen till högskolan inte minskar.

Forskningen säger att tillgänglighet, närhet, är väldigt viktigt för dem med arbetarklassbakgrund.

– Nu kommer vi till exempel att ha en grupp som kommer från gymnasieskolans yrkesprogram som inte har högskolebehörighet. Vi har haft en period på tio år då ingenting har hänt, vi ligger på samma nivåer nu som för tio år sedan. Vi måste bygga ut högskolan och jobba aktivt med rekrytering och tillträde.

Hon säger att regeringen under våren kommer att presentera förslag på nya vägar in på universitetet, till exempel genom arbetserfarenhet om du saknar högskolekompetens från gymnasiet.

Sverige tappar placeringar i EU. Andel av befolkningen 25-34 som har högskoleutbildning.

Regionala högskolor avgörande reform

En av de viktigaste reformerna för en högskola som når ut till fler var att fler lärosäten byggdes, på fler ställen i Sverige. Det menar Caroline Berggren, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon har bland annat forskat om selektion av studenter till högskolan, efter kön och klass.

– Forskningen säger att tillgänglighet, närhet, är väldigt viktigt för dem med arbetarklassbakgrund.

Men även om fler och mer utspridda lärosäten varit viktiga för den breddade rekryteringen, bidrar uppdelningen av den svenska högskolan idag till att den blir ojämlik. Och snedrekryteringen är också som störst på prestigefulla lärosäten. På till exempel Handelshögskolan är andelen studenter med lågutbildade föräldrar nästintill noll, visar Svenska dagbladets granskning.

Du måste ha möjlighet att tillgodogöra dig en utbildning även om du inte har akademiskt utbildade föräldrar

– Prestigeutbildningarna ligger på universiteten. Och även om spetsforskning bedrivs också på mindre lärosäten i Sverige, så är det universiteten som har den allra mesta. De grupper som studerar där gynnas på flera olika sätt, även genom att forskning drar in pengar till lärosätet, säger Caroline Berggren.

Ny finansieringsform ska råda bot på ojämlikhet

För att råda bukt på snedrekryteringen föreslog regeringen i somras en ändring i högskolelagen där universitet och högskolor inte bara skulle arbeta med breddad rekrytering utan även främja ett brett deltagande i utbildningen. På så sätt skulle studenter från studieovana hem inte bara lockas till högskolan, utan också fullfölja sin utbildning.

Andel 19 till 34-åringar vars föräldrar har minst tre års högskoleutbildning, dels genomsnitt i Sverige (blått) och dels av dem som börjar högskolan (rött).

Det drogs dock tillbaka några månader senare, efter att ha fått skarp kritik om att det inte innebar mer resurser till lärosätena trots ett utökat uppdrag. Ett nytt förslag ska i stället läggas fram i samband med att en utredning om en ny finansieringsform av högskolan presenteras i slutet av 2018.

– Nödvändigheten av att anpassa undervisningen efter behov har ökat på högskolor och universitet. Du måste ha möjlighet att tillgodogöra dig en utbildning även om du inte har akademiskt utbildade föräldrar, säger Helene Hellmark Knutsson.

30 Jan 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.