Civilminister Ardalan Shekarabi (S) och Ulla Andersson (V) har sagt att böter kan hota Sverige om man inte uppfyller EU:s direktiv.
EU-kommissionen kan ännu inte uttala sig om huruvida Sverige bryter mot direktivet förrän regeringen skickar en redogörelse för hur man tänker uppfylla direktivet. Det borde man ha gjort redan 16 april, men de flesta EU-länder har ännu inte gjort det, enligt Mariya Pelovska, på EU-kommissionen.
I kapital 17.1 i upphandlingspropositionen, ett kapitel som Alliansen inte reserverat sig mot och som därför går genom riksdagen, anges att upphandlaren bör ställa arbetsrättsliga krav. Men det sägs inte hur det ska göras.
− Förmodligen måste man ange när och hur man ska göra det här för att det ska uppfylla EU:s krav, säger Sofia Råsmar, EU-jurist på TCO.
− Det är svårt att säga om Sverige kommer att bryta mot EU-direktiven. Det är möjligt, men det beror på vad EU-domstolen anser vara ”lämpliga åtgärder” för att säkerställa att leverantörerna uppfyller sina arbetsrättsliga skyldigheter, säger Kerstin Ahlberg, forskare i arbetsrätt och EU-rätt vid Stockholms universitet.
EU-direktivet kräver att: ”Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö- social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell rätt eller i internationella miljö- social- och arbetsrättsliga bestämmelser.”