Svårt för nyanlända akademiker att hitta kvalificerade jobb Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen måste öka med nästan en halv miljon personer de kommande decennierna. Foto: Stina Stjernkvist / TT kod 11610

Svårt för nyanlända akademiker att hitta kvalificerade jobb

Migration Nyanlända akademiker som fått sina utbildningar bedömda av UHR klarar sig bättre på arbetsmarknaden än andra högre utbildade migranter. Men som ett hjälpmedel för att få dem att hitta arbeten som matchar deras kompetenser är det inte särskilt effektivt, visar en ny rapport från SNS.

Enligt Arbetsförmedlingens beräkningar krävs en sysselsättningsökning med närmare en halv miljon jobb till år 2030. Ökningen av befolkningen över 80 bedöms då ha gått upp med 55 procent medan personer i yrkesaktiv ålder väntas öka i betydligt lägre utsträckning.

Den ökade försörjningsbördan kan mötas på olika vis, enligt myndigheten. Genom en nettoinvandring på 30 000 till 60 000 personer årligen, ökad produktivitetstillväxt eller högre sysselsättningsgrad inom befintlig befolkning.

Störst sysselsättningspotential finns inom gruppen utrikes födda. Mellan 2005 och 2018 har också 70 procent av alla nytillkomna jobb gått till personer inom den gruppen.

Många hinder står dock mellan utrikesfödda och etablering på arbetsmarknaden, särskilt personer med svag utbildningsbakgrund; av det totala jobbtillskottet under nämnda period har bara tio procent gått till personer med högst förgymnasial utbildning.

Bedömningar ger högre sysselsättning

För personer med gymnasial- och eftergymnasial utbildning (ungefär 30 procent av de migranter som kommer till Sverige) har etableringen däremot gått betydligt lättare, och detta fast en betydande del av nettoinvandringen har utgjorts av asylsökande.

En åtgärd som har bidragit till att öka sysselsättningen bland nyanlända akademiker är Universitets- och högskolerådets (UHR) bedömningar av utländska utbildningar. Det vill säga deras utfärdande av utlåtanden om de utbildningar som de nyanlända akademikerna läst innan de kom till Sverige.

Vad åtgärden gör är att den hjälper akademikerna att få fotfäste på arbetsmarknaden

Enligt en ny SNS-studie av Andrey Tibajev, forskarstuderande i etnicitet och migration vid Linköpings universitet, var sysselsättningen 4 procent högre bland de personer som fått ett utlåtande i jämförelse med vad de hade innan det utfärdades. Därtill fick dessa omkring 14 procent högre lön än andra nyanlända akademiker.

– Med tanke på att det här är en förhållandevis enkel och billig åtgärd så rör det sig om ganska imponerande effekter, säger Andrey Tibajev.

Svårt att bedöma nyanländas färdigheter

Inom ramen för studien, ”Bedömning av utländsk utbildning: effekter på sysselsättning och lön”, har Andrey Tibajev studerat effekterna av alla utländska utbildningar som erkändes av UHR mellan 2007 och 2011. Han säger att poängen med bedömningarna är att de översätter utländska utbildningar till svenska förhållanden, vilket ofta är nödvändigt till följd av de stora skillnaderna mellan utbildningssystem i olika länder.

– När det kommer personer med högre utbildning är frågan om humankapital extra känsligt, eftersom kunskaper och färdigheter inte är perfekt överförbara över nationsgränser. Om man har med sig en utbildning från ett annat land så är den starkt knuten till platsen där du utbildade dig, säger Andrey Tibajev och fortsätter:

– Här i Sverige kanske en svensk arbetsgivare inte förstår vilket innehåll en utländsk utbildning har, och det är vad valideringarna är till för. Och den här presentationen av nyanländas formella färdigheter ger av allt att döma effekt på arbetsmarknaden.

När det kommer personer med högre utbildning är frågan om humankapital extra känsligt

Den genomsnittliga bedömningstiden för en utländsk utbildning är i dagsläget två till fem månader, och mellan 2016 och 2020 ansökte omkring 20 000 personer årligen till UHR om en sådan. Bland dessa dominerade personer från Indien, Syrien, Iran, Irak och Turkiet.

Varifrån den nyanlända kommer avgör i viss mån vilken effekt som bedömningarna får. Enligt studien är det framför allt akademiker från exempelvis Nordamerika och Europa som gynnas av dem, medan effekten är betydligt lägre vad beträffar personer från Afrika, Asien och Latinamerika.

Behov av kompletterande åtgärder

Och en annan något dystrare slutsats som Andrey Tibajev drar är att bedömningarna ofta inte räcker för att hjälpa de nyanlända akademikerna att hitta jobb som matchar deras formella kompetens.

– Vad åtgärden gör är att den hjälper akademikerna att få fotfäste på arbetsmarknaden, snarare än att den ger dem ett välbetalt akademiskt jobb, säger han.

Här i Sverige kanske en svensk arbetsgivare inte förstår vilket innehåll en utländsk utbildning har

För att skapa förutsättningar för de nyanlända akademikerna att i högre utsträckning göra inbrytningar på den svenska arbetsmarknaden inom fält som matchar deras kompetenser krävs större insatser än enbart utfärdande av kompetensbedömningar. Bland annat lyfter Andrey Tibajev fram vikten av kompletterande utbildningar, praktikplatser och ökade satsningar på SFI.

– Sedan är det också så att det finns andra aspekter som påverkar, som att det förekommer diskriminering på arbetsmarknaden eller att det kan vara svårt för personerna att flytta till platser med mer arbetstillfällen. Sådant bidrar till att det blir svårt för dem att utnyttja sina kunskaper, säger Andrey Tibajev.

Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan