Det statliga forskningsinstitutet Forte satsar nu 75 miljoner kronor på olika forskningsprojekt som ska bedriva implementeringsforskning i arbetslivet ‒ alltså studier om hur resultaten från den arbetsplatsnära och förebyggande interventionsforskningen om arbetslivets miljö och organisering, ska kunna omsättas i handling och konkreta åtgärder ute på verklighetens arbetsplatser.
Det är första gången någonsin som Forte, och därmed regeringen, satsar på detta forskningsområde. Medlen gäller för åren 2020–2024.
Interventionsforskning
Interventionsforskning handlar om att göra en experimentell utvärdering av vilka effekter olika insatser har för att kunna undersöka om evidens (ovedersägliga bevis) finns att den fungerar på tänkta problem.
Implementeringsforskning handlar om att föra ut och pröva redan vetenskapligt belagda metoder och insatser i vardaglig verksamhet och undersöka hur och om de kan användas ute i verksamheter och ger samma effekt som i de experimentella studierna.
Arbetsvärlden har för en tid sedan skrivit om hur forskningen om rehabilitering fått ta del av allt större ekonomiska medel, medan den förebyggande och arbetsplatsnära forskningen inte alls fått några motsvarande satsningar. Men nu blir det alltså ändring.
‒ Satsningen ska bidra till att möta det faktum att forskningen i alltför liten utsträckning kommer till nytta i arbetslivet. De brister som finns idag är så stora att de innebär ett enormt slöseri av resurser och onödigt mänskligt lidande. Det handlar om att forskningsresultaten inte kommer till användning i den utsträckning de borde vad gäller att skapa bättre arbetsmiljöer och arbetsorganisationer, säger Staffan Arvidsson, forskningssekreterare på Forte och ansvarig för den aktuella satsningen.
Staffan Arvidsson, Forte
Trots att forskningen vet väldigt mycket om dessa saker så når kunskapen inte ut, eller används inte på arbetsplatserna, har Forte konstaterat sedan många år tillbaka.
– Det här är en viktig satsning för att säkerställa att arbetsmiljöer är rätt utformade. De brister vi ser i dag på många arbetsplatser kan vi inte låta fortgå. De 75 miljoner kronor vi nu satsar ska bidra till ökad kunskap inom implementeringsforskningen. Den ska utformas och genomföras i samverkan mellan forskare och beslutsfattare, yrkesverksamma och exempelvis skyddsombud, menar Staffan Arvidsson.
”Ska stötta skyddsombud”
Irene Jensen, professor vid Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa på Karolinska Institutet, och en av de ledande Svenska forskarna på området, tycker att Fortes utlysning är ”alldeles utmärkt”.
Irene Jensen, KI
‒ Det behövs många forskare som efterlyser att forskningsresultaten också kommer till användning och att de evidens som finns inte bara hamnar i rapporter, utan även utvecklar metoder för hur vi ska stötta skyddsombud, arbetsgivare och andra på arbetsplatserna i hur de ska kunna använda metoderna: Vilket stöd och vilken kompetens som behövs.
‒ Det är ju för att samhället ska få användning för det som vi faktiskt forskar fram. Jag tycker att Fortes utlysning är jättebra – att man specifikt talar om metodutveckling och vad som egentligen är implementeringsforskning, att den uppmärksammas så att fler forskare blir intresserade av den.