Starbucks baristor organiserar sig − trots antifackliga metoder Will Westlake till vänster och Casey Moore till höger ser på när rösterna för att starta en ny fackklubb på Starbucks i Buffalo, N.Y. (AP Photo/Joshua Bessex) TT

Starbucks baristor organiserar sig − trots antifackliga metoder

WASHINGTON Företagen Starbucks och Amazon letar nu fram metoder från 1990-talet för att kväsa en ny organiseringsvåg bland unga i tjänstesektorn. Den fackliga kampanjen har fått oanat mediegenomslag i USA. Och kanske har det till och med blivit coolt att gå med i facket.
Karin Henriksson
19 maj 2022
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

− Du ställer till problem, grabben.

− Ja, det gör jag.

− Jag gillar dig, för du är ett problem jag gillar. Men låt oss inte nöja oss än.

Den lilla dialogen utspelades nyligen mellan president Joe Biden och Christian Smalls som framstår som en helt ny arbetarklasshjälte. Rapparbakgrund, skägg, kepsen bak och fram och ofta i röd tröja med förkortningen ALU, Amazon Labor Union, på bröstet.

Smalls som leder kampen mot bjässen Amazon porträtteras i medier som normalt inte bevakar fackföreningsvärlden. Han var inbjuden till Vita huset tillsammans med en handfull andra företrädare för de nya facken som skakat om Amazon och Starbucks. De skulle egentligen ha överläggningar med vicepresident Kamala Harris och arbetsmarknadsministern Marty Walsh i deras arbetsgrupp för att främja organisering – men så kom presidenten, som gärna kallar sig Union Joe, överraskande in.

Christian Smalls lyckades organsiera den första amerikanska fackklubben på Amazon. (AP Photo/Seth Wenig, File)

Draghjälp av medier

Gamla ärrade arbetsmarknadsexperter och -reportrar är uppspelta över vad som pågår. Rent statistiskt rör det sig inte om några gigantiska förändringar men trenden är positiv och det handlar om fackligt intrång i nya sektorer, personal som vågar ta ton och karismatiska ledarfigurer som Smalls.

Unga förstår att lönerna inte hållit jämn takt med produktiviteten, säger Cathy Creighton.

− Mätningar tyder på att stödet för facket är större än någon gång under min livstid, konstaterar Cathy Creighton, chef för arbetsrättsinstitutionen ILR Buffalo Co-Lab vid Cornell University och dessförinnan jurist på arbetsmarknadsmyndigheten NLRB.

Bevakningen av facket har ökat och en förklaring är att det rör sig om företag som varenda amerikan använder sig av mer eller mindre varje dag, en annan att ledarfigurerna är unga och skiljer sig från forna bossar i gubbiga fack. Tidningen New York Times före detta arbetsmarknadsreporter Steven Greenhouse har konstaterat att han var den ende i sitt gebit på heltid i många år, mot ett dussintal idag på New York Times, Wall Street Journal och Washington Post samt i olika digitala medier som Vice och Huff Post. Till och med tv-kanalen CBS hade ett långt reportage i sitt söndagsmorgonmagasin om Christian Smalls och Amazon.

Medieuppmärksamheten är enormt betydelsefull, menar Cathy Creighton.

− Liknande kampanjer har pågått i årtionden utan att det nått ut på nationell nivå. Men nu märks de sannerligen.

Företagen vässar vapnen

De anställda på ett växande antal Starbuckscaféer har röstat för att bilda fackklubbar och framgångarna kan delvis förklaras med att det är så få som arbetar på varje ställe och att det därför går lättare att nå majoritet. I omröstningar på 46 olika caféer under de senaste månaderna sa personalen ja till att gå in i Starbucks Workers United på 42 av dem, och nej på fyra.

Unga vill inte ha så lite betalt att de kvalificerar sig för bidrag. Det är inte den amerikanska drömmen.

Det blev bakslag nyligen för ALU i omröstningen på ett andra lager i Staten Island i New York och det bevisar både att det är svårare att mobilisera flera tusen personer som jobbar skift och att Amazon är en stenhård motståndare. Inte för inte dras Orwell fram av kritiker som pekar på att övervakningen på Amazons olika distributionscentraler är rigorös.

Båda företagen vässar nu vapnen.

I ryktena kring Amazons strategi ingår dyra arvoden till konsulter som specialiserat sig på att stoppa facklig organisering och avskedanden av en grupp mellanchefer på det stora lager i Staten Island där Christian Smalls ledde kampanjen.

Starbucks grundare som återtagit vd-stolen tillfälligt, Howard Schultz, har övervägt olika villkor för fackanslutna. (AP Photo/Elaine Thompson, File)

Hotar med olika villkor

Howard Schultz som grundade Starbucks återtog tömmarna för företaget tillfälligt för några veckor sedan och meddelade i ett möte med chefer på caféerna att han överväger att införa bättre villkor för icke-fackligt anslutna.

− Det är en beprövad taktik som arbetsgivarna använde sig av på 1980- och 1990-talen. Enligt min uppfattning är Schultz kommentarer ett hot mot de anställda, säger Cathy Creighton.

Nyheter

Uttalandet är i själva verket ett meddelande till icke fackligt anslutna att de som vill gå in i facket ger upp lönepåslag de skulle ha fått.

− Varför ska Howard Schultz ensam bestämma vad personalen ska och inte ska få? frågar Cathy Creighton retoriskt om den här beprövade metoden med slutmålet att stoppa personal från att bilda fackklubbar.

Såhär marknadsför Bloomberg en artikel om Starbucks på Facebook.

Ny attityd på myndigheten

En faktor till bör nämnas, nämligen chefsjuristen Jennifer Abruzzo på arbetsmarknadsmyndigheten NLRB som med Bidens goda minne pressar på för snabbare hantering av ärendena. Hon agerar mer kraftfullt än tjänstemännen på den posten som demokraterna Bill Clinton och Barack Obama utsåg. För ett litet tag sedan skickade hon ut direktiv till regionala kontor om att samla in exempel på arbetsgivare som tvingar personalen att närvara vid antifackliga möten. Försvaret om att företagen bara utnyttjar sin yttrandefrihet är ”en vantolkning av lagen”, framhöll hon.

Jag ger aldrig upp. DU KAN INTE KROSSA MIG.

NLRB hade fått in ett 100-tal anmälningar mot Starbucks, fler än någon annan arbetsgivare, under början av det här året och dömde till personalens fördel i exempelvis ett fall där sju fackligt aktiva i Memphis i Tennessee avskedades.

En ny arbetsmarknad

Som Arbetsvärlden rapporterat tidigare befinner sig den amerikanska arbetsmarknaden i en omvälvande fas efter pandemin: pensionsavgångarna ökade, invandrarströmmen ströps, arbetslösheten sjönk och antalet jobb är fler än antalet sökande. Men samtidigt kan inte collegeutbildade räkna med samma snabbspår till medelklasstillvaron som förr och det bidrar till det ökade intresset för facket från välutbildade människor som kan lagarna och inte är rädda för att ställa krav.

− När den fackliga anslutningen sjönk förlorade anställda makt, vilket gjorde att lönerna inte höll jämn takt med produktiviteten och att inkomstklyftorna ökade. Unga förstår detta. De vill arbeta. men få skaplig lön och inflytande på jobbet. De vill inte ha så lite betalt att de kvalificerar sig för bidrag. Det är inte den amerikanska drömmen, säger Cathy Creighton som givetvis också nämner jättevinsterna som många storföretag dragit in de senaste åren.

Facklig kamp på Twitter

Kanske, hoppas de mest optimistiska arbetsrättsveteranerna, är det redan coolt med facket.

De nya fackliga aktivisterna utnyttjar i all fall alla sociala medier som står till buds. Ett exempel är baristan Laila Dalton i Phoenix i Arizona som sparkades från Starbucks efter att ha delat ut lappar om facket. Hon trappade upp sitt engagemang på Twitter och i andra kanaler med beskedet att hon tänker bege sig till alla ställen där anställda fått sparken.

”JAG KOMMER ATT VARA PÅ DERAS CAFÉ OCH KRÄVA ATT DE FÅR JOBBET TILLBAKA! Jag ger aldrig upp. DU KAN INTE KROSSA MIG”, skrev hon i ett meddelande riktat till Howard Schultz med slutklämmen att avskedandet av henne var hans livs största misstag.

Relaterad läsning

Karin Henriksson
19 maj 2022
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar