Förslaget om att en offentliganställd som delgivits misstanke om korruption ska kunna stängas av i väntan på rättslig prövning är en del i regeringens antikorruptionsarbete.
Nu har regeringen också gett Statskontoret i uppdrag att upprätta ett statligt nätverk mot korruption. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot myndigheter med stora inköp och myndigheter som verkar nära byggbranschen.
Bakgrunden är, enligt SVT Nyheter, vinterns avslöjanden i Skatteverket och Statens fastighetsverk.
”Det uppstår en mängd frågor: Hur mycket misstänkt ska man vara? Kan man bli hemskickad på dagen?”
Veera Littmarck, förbundsjurist på ST, tycker att idén om att anställda som bara är misstänkta ska kunna stängas av utan lön är problematisk.
– Det är oklart hur det är tänkt att fungera i praktiken. Det uppstår en mängd frågor: Hur mycket misstänkt ska man vara? Kan man bli hemskickad på dagen? Hur länge kan man vara avstängd? Vad händer sedan om man blir friad i domstol?
I dag kan inte arbetsgivaren ensidigt besluta om att skicka hem den anställde utan lön på grund av en misstanke, enligt Veera Littmarck.
– Den bedömningen har Justitieombudsmannen gjort och jag delar den uppfattningen.
Dessutom ska Statskontoret utarbeta riktlinjer för hur myndigheter ska underlätta för anställda att slå larm, både internt och externt, om oegentligheter. ST anser att det bästa sättet att stärka de anställdas möjligheter att larma, är att använda de lagar som redan finns bättre än i dag.
– Vi har ett bra skydd i grundlagen i dag, vi har meddelarfrihet och efterforskningsskydd, samt en stor intern kritikrätt. Det bästa vore att se till att de här reglerna fungerar som de ska. Tyvärr är kunskapsbristen stor, inte minst hos cheferna. Varje år kommer flera domar mot chefer som efterforskat uppgiftslämnare, säger Veera Littmarck.
Meddelarfriheten
Meddelarfriheten innebär att anställda vid en myndighet har möjlighet att kontakta media och lämna uppgift om förhållanden på myndigheten/arbetsplatsen till media. Syftet ska vara publicering. Den som begagnar sig av meddelarfriheten kan även under vissa förutsättningar lämna uppgifter som kan vara sekretessbelagda utan att riskera att begå något brott mot tystnadsplikten. Myndigheten får inte efterforska vem som har lämnat ut uppgifterna och inte ge några repressalier.
Ett grundproblem är att många anställda faktiskt inte vet vad som gäller. För somliga chefer handlar det om att de kommer från privat sektor där det inte finns meddelarskydd och efterforskningsskydd.
– Det ska sitta i ryggmärgen hos cheferna att de inte får efterforska eller kritisera en anställd som meddelat sig med media. De offentliganställda cheferna får inte alltid tillräcklig utbildning för att göra sitt jobb ordentligt.
Anställda kan larma internt
ST:s förslag är därför att det införs en obligatorisk statstjänstemannautbildning för att råda bot på detta.
Vissa statliga myndigheter har redan i dag en visselblåsarfunktion som gör att de anställda kan larma internt om de upptäcker oegentligheter. Det kan exempelvis handla om en visselblåsarfunktion hos ett externt säkerhetsföretag där man kan tipsa ledningen. Men det här är ”ett rättsligt limbo”, enligt Veera Littmarck som tycker att det är bra om man reder ut hur starkt skyddet är för den som använder sig av den interna möjligheten.
– Det finns flera rättsliga frågetecken. Vad händer till exempel om uppgifterna man slår larm om omfattas av sekretess. Bryter man mot tystnadsplikten då? Det är olyckligt att man sprungit iväg och gjort sådana här saker utan att utreda de rättsliga förutsättningarna.