Problem i dag:
- Ineffektiva åtgärder för återgång i arbete.
- Urholkad standardtrygghet.
- Sjukfrånvaron ökar igen.
- Bristande skydd för studerande, egenföretagare med flera.
Mål och fasta spelregler:
Sjukfrånvaron ska vara långsiktigt stabil och låg i nivå med jämförbara länder. Bred politisk överenskommelse om ett preciserat mål eftersträvas.
Förslag:
- 80 procent av de försäkrade ska få 80 procent av inkomsten.
- Förstärkt ansvar för sjukfrånvaron hos hälso- och sjukvården. En miljard extra dit.
- Likformig tillämpning. Socialstyrelsen får uppdrag om att utveckla beslutsstödet.
- Tidigare upptäckt av stödbehov. Bedömningsstöd utvecklas.
- Karensdagen ersätts av karensstöd.
- Stegvis återgång i arbete. Flexibel sjukpenning med fler nivåer.
- Bättre skydd till företagare, uppdragstagare och studenter. Stora brister i dag.
- Nytt inkomstunderlag. Ersättningen ska i normala fall baseras på tidigare faktiska (ej förväntade) inkomster. Ramtid ett år.
- Stegvis återgång i arbetet. Flexiblare sjukpenning med fler förmånsnivåer.
Bred enighet om vad som fungerar:
- Arbetsfokuserad hälso- och sjukvård.
- Ansvarstagande och engagerade arbetsgivare som samarbetar med hälso- och sjukvården.
Om den bortre parentesen:
Nya uppdrag till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen om insatser och avstämningar på gång. Insatser för tidig återgång ska ”skyndsamt utvecklas” så att den bortre parentesen kan ersättas till nästa år.
Konsekvenser:
Förslagen bedöms kosta två miljarder kronor i budgeten. Förslagen bedöms främst gynna kvinnor och de med lägre inkomster. Besparingar på sikt när sjuktalen minskar.
(Utredningen behandlade även arbetslöshetsförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen.)
