Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, har granskat alla a-kassornas kapital. Det visar sig att flera a-kassor har samlat på sig så stora kapital att det skulle täcka deras kostnader i över ett år.
– När den förra regeringen införde förhöjd avgift hade vi svårt att beräkna vad det exakt skulle innebära. Hela överskottet kommer från de två första åren, berättar kassaföreståndaren för Elektrikernas a-kassa, Alexander Augst.
Mest och minst kapital
Här är a-kassorna med mest respektive minst kapital i förhållande till kassornas kostnader, antal månader.
Mest kapital
- Elektrikerna: 15,8 månader
- Skogs- och Lantbrukstjänstemännen: 14,8 månader
- Byggnadsarbetarna: 11,9 månader
- ST: 11,7 månader
Minst kapital
- IF Metall: 1,9 månader
- Unionen: 1,1 månader
- Lärarnas: 0,4 månader
Elektrikernas a-kassa var försiktig med att sänka avgiften efter finanskrisen, men sedan har det visat sig att arbetslösheten fortsatte vara låg bland elektrikerna. I dag har man en öppen arbetslöshet på 1,3 procent.
Enligt Alexander Augst kommer det att ta 7–8 år innan man kommer ner i sådan balans som inspektionen vill – att ha ett kapital som motsvarar högst ett års kostnader.
– Nu ska ju dagpenningen höjas och då skulle den faktiska avgiften behöva vara 114 kronor. Men då väljer vi att inte höja avgiften i stället.
”En balansgång”
Lärarnas a-kassa har även de en låg öppen arbetslöshet bland medlemmarna, just nu ligger den på 0,9 procent. Trots det kan deras överskott bara täcka kostnaderna för ett par veckor.
– Vi har en plan för att öka det egna kapitalet något. Men det är alltid en balansgång och vi har valt att inte höja avgiften tidigare. Vårt mål är att aldrig samla i ladorna – har man ett stort överskott finns det utrymme att sänka avgifterna, säger Lärarnas kassaföreståndare Anna-Karin Frend-Öfors till Arbetsvärlden.
Lagen om arbetslöshetskassor
IAF:s granskning har gjorts utifrån vad lagen om arbetslöshetskassor, LAK, säger om kassornas möjlighet att ligga på eget kapital:
"En arbetslöshetskassas inkomster som inte används för löpande utgifter under verksamhetsåret, skall användas för sådana utgifter följande verksamhetsår."
IAF har därför utgått ifrån att kapitalet inte bör motsvara en större kostnadstäckning än under ett helt år.
Hur den planerade höjningen av dagpenningen kommer att förändra situationen vill inte Anna-Karin Frend-Öfors uttala sig om ännu.
– För det första ser vi det som väldigt positivt att den höjs, det ökar också legitimiteten för försäkringen. Men regeringen har börjat räkna på vad det betyder för finansieringen så det får vi titta på först.
IAF kommer att följa upp de a-kassor som anses ha för stort överskott respektive för litet.