Slutspurten kan bli snabb när utstationeringsdirektivet revideras

Fri rörlighet Nu återupptas förhandlingarna om det reviderade utstationeringsdirektivet i EU efter att kommissionen har avvisat kravet från elva länder att stoppa förslaget. Den svenska regeringen ställer in sig på högt tempo, och på att aktivt behöva försvara den svenska partsmodellen.
29 aug 2016
EU-kommissionär Marianne Thyssen med EU-parlamentarikern Maria Ulvskog, (S). Foto: EU-kommissionen.

EU-kommissionär Marianne Thyssen, här med EU-parlamentarikern Maria Ulvskog, (S). Foto: EU-kommissionen.

Revideringen av utstationeringsdirektivet har under sin väg genom EU-maskineriet haft högsta prioritet för arbetsmarknadsminister Ylva Johansson -(S), alltsedan hon tillträdde 2014. Och när väl kommissionen lade fram sitt revideringsförslag i våras innebar det förbättrade villkor för utstationerade arbetstagare, stopp för social dumpning och likabehandling av arbetstagare oavsett kollektivavtal eller lagstadgad minimilön.

Marianne Thyssen, EU-kommissionär för sysselsättningsfrågor, framhöll då att lika lön för lika arbete gälla när det utförs på samma plats:

– Utstationerad arbetskraft är inte andra klassens arbetskraft, utan deras arbete förtjänar att värderas fullt ut, sade hon när förslaget presenterades.

Krav på att stoppa direktivet

Utstationering i EU

Utstationeringsdirektivet reglerar vad som gäller för arbetare som är anställda i ett EU-land men som tillfälligt jobbar utomlands, till exempel genom att ett företag vunnit en upphandling i ett annat EU-land. Direktivet tillkom 1996 och har sedan dess ändrats och förtydligats ett antal gånger, bland annat genom tillämpningsdirektivet från 2014. Tillämpningen har även förtydligats genom rättsfall som Laval-domen, som säger att en inhemsk fackförening inte får vidta stridsåtgärder för förbättra villkor för arbetare i ett utstationerat företag.

Enligt EU-kommissionen är i dag ungefär 1,45 miljoner EU-medborgare utstationerade i andra EU-länder.

+ Expandera
Men elva medlemsländer gav EU-kommissionens förslag gult kort, och krävde att det skulle stoppas. De anser inte att EU ska fatta beslut om villkor för utstationerad arbetskraft utan att sådana beslut tas på nationell nivå så nära medborgarna som möjligt (subsidiaritetsprincipen).

Under sommaren har kommissionen avvisat kravet. EU-kommissionens förslag till reviderat utstationeringsdirektiv ligger fast. Det beskedet gav mitt i sommaren Marianne Thyssen, kommissionär för sysselsättningsfrågor.

– Sammantaget har kommissionen kommit fram till att förslaget är helt i linje med subsidiaritetsprincipen, sa Thyssen efter beslutet att gå vidare med det reviderade direktivet.

Förhandlingar igen i september

Därför återupptas nu de avbrutna förhandlingarna mellan EU-parlamentet och rådet.

Kommissionens besked välkomnades av Europafacket, som ”starkt stödjer det reviderade direktivet” och vill försäkra sig om att nationella kollektivavtalsförhandlingar och andra lönesättningssystem ska respekteras fullt ut.

När ett nytt utstationeringsdirektiv kan vara på plats är ännu osäkert. I ett mejl till Arbetsvärlden skriver Thyssens presstalesperson att parlamentet och rådet för att få direktivet klart ”återupptar arbetet i början av september” och därmed ”öppnas upp för vidare framsteg”.

Regeringen försiktigt positiv

Arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons statssekreterare Irene Wennemo är försiktigt positiv och tror inte att förhandlingarna kommer dras i långbänk.

– Det känns som att det är ett högt tempo i frågan. Tidigt nästa år kanske det kan vara på plats.

Statssekreterare Irene Wennemo (S).

Statssekreterare Irene Wennemo (S).

”Sedan finns sådant i motivtexterna som inte är helt optimalt. Till exempel oroar vi oss för att de inte förstår sig på den svenska arbetsmarknadsmodellen som bygger på kollektivavtal och inte på lagstiftning.”

Hon säger att det är viktigt att regeringen jobbar aktivt med påverkansarbetet i olika kanaler eftersom sista ordet om direktivet alltså ännu inte är sagt.

– Själva lagstiftningstexten är bra. Sedan finns sådant i motivtexterna som inte är helt optimalt. Till exempel oroar vi oss för att de inte förstår sig på den svenska arbetsmarknadsmodellen som bygger på kollektivavtal och inte på lagstiftning.

Register för utländska tjänsteutövare kan bli aktuellt

Fast även med ett reviderat direktiv på plats återstår mycket att göra internt. Och här finns en del att lära av grannlandet Danmark, menar Irene Wennemo efter ett studiebesök där i våras med representanter för parterna. Hon framhåller grannlandets modeller för kontroll, och dess fungerande arbetsmarknadsregler. På den svenska behovslistan står bland annat ett register för utländska tjänsteutövare, detta för att veta var utstationerad arbetskraft jobbar och hur många de är samt för att kunna följa upp det. Men även för att kunna kontrollera att arbetsmiljöregler efterlevs, och att skatt och sociala avgifter betalas som de ska.

– Vi ser nu över om man kan göra något liknande i Sverige, säger Irene Wennemo.

29 aug 2016
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan