Regeringen beslutar i morgon torsdag om ännu en åtgärd för att bekämpa kriminalitet i arbetslivet. De sju regionala centra som ska inrättas är den tredje insatsen på kort tid och innebär att regeringen inte väntar in resultatet av utredningen om arbetslivskriminalitet som den tillsatte i höstas.
Regeringen har tidigare beslutat om skärpta regler för arbetskraftsinvandring och för utländska åkerier som vill köra inrikestrafik i Sverige.
– De som livnär sig genom att utnyttja andra människor ska inte sova gott om natten, förklarade Johan Danielsson, biträdande arbetsmarknadsminister, på eftermiddagens presskonferens.
Brottslingarna ska löpa stor risk att åka fast och straffen ska vara kännbara, sa Danielsson också.
Bostads- och biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson och LO:s ordförande Susanna Gideonsson håller en pressträff om insatser mot arbetslivskriminalitet. Foto: Paul Wennerholm / TT
30 miljoner till Arbetsmijöverket
Arbetsmiljöverket har fått ett extra anslag på 30 miljoner kronor per år för att samordna myndigheternas gemensamma satsningar. Detta är en försöksverksamhet som nu permanentas. Sedan 2018 har ett flertal myndigheter samverkat på detta sätt och gjort tusentals gemensamma kontroller.
Redan till sommaren ska två av de sju regionala centren vara i gång. Övriga ska ha startat sin verksamhet senast i slutet av 2023. Här ska myndigheterna samlokalisera personal för att bättre kunna operera tillsammans, sa Johan Danielsson och underströk att de gemensamma kontrollerna ska stärkas av åtgärden.
– Det är också viktigt för arbetet att informationsdelningen mellan de samverkande myndigheterna förbättras, säger Johan Danielsson.
Informationsutbyte inväntar inte sekretessgranskning
Inte heller här inväntar regeringen den utredning som ska komma med förslag i sommar om hur sekretesshinder mellan myndigheter ska begränsas. I stället ger regeringen redan nu de samverkande myndigheterna i uppdrag att ta fram ett en bättre modell informationsutbyte. Det ska ske inom befintlig lagstiftning.
– Det ena utesluter inte det andra, men i väntan på lagstiftningsändringar måste de utrymme som finns utnyttjas maximalt.
Arbetslivskriminalitet sker i mindre bolag
Erfarenheterna från myndigheternas hittillsvarande samverkan är att brottsligheten främst sker genom mindre aktiebolag och enskilda firmor. Arbetslivskriminaliteten är ett av de större områdena inom grov ekonomisk brottslighet och finansierar i allt högre utsträckning denna, konstaterar de också.
Däremot kan man inte i ekonomiska termer säga exakt hur stor arbetslivskriminaliteten är. Det finns nämligen inte en fastställd definition av termen och därmed är beräkningar svåra att göra. I slutet av mars ska den pågående utredningen i ämnet komma med förslag på definition.
Branscher med hög arbetslivskriminalitet är ofta personalintensiv verksamhet. De störta omfattningen finns inom bygg- och anläggning, restaurang, transport, städning, vård, omsorg och sociala tjänster.
De samverkande myndigheterna är: Arbetsmiljöverket, Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Skatteverket, Åklagarmyndigheten och Jämställdhetsmyndigheten.