Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
SD-motion: Programansvariga i public service ska kunna straffas Sverigedemokraterna föreslår i olika motioner en rad förändringar av public service, där Sveriges radio ingår. Foto: Jessica Gow / TT

SD-motion: Programansvariga i public service ska kunna straffas

Public service Inom kort ska Konstitutionsutskottet behandla motioner om public service, däribland långtgående förslag från SD-politiker. Bland annat vill man införa en möjlighet att rikta sanktioner mot programansvariga. – Det är så allvarligt att jag nästan inte har ord för det, säger S-politikern Lawen Redar.
28 feb 2020

Den 10 mars inleder KU en beredning av 24 motioner som berör mediefrågor, tryck- och yttrandefrihet. En stor del rör public service, det vill säga verksamheten i programföretagen SR, SVT och UR.

Tanken är att KU ska ta fram ett motionsbetänkande, som hela riksdagen sedan ska rösta om.

Sex av de elva motioner som handlar om public service står Sverigedemokrater bakom.

Partiledardebatt i SVT: agenda i höstas.
Miljöpartiets språkrör Per Bolund, Centerpartiets partiledare Annie Lööf och Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Även Moderaterna vill förändra public service, men SD är det parti som vill gå längst när det gäller att förändra förutsättningarna för det allmännas radio- och tv-sändningar.

Det handlar om alltifrån att hänga ute publicister, att ställa public service till svars och gå in med politisk klåfingrighet och tala om för public service vad de ska göra. Det är så allvarligt, att jag nästan inte har ord för det

I en gruppmotion anförd av Sverigedemokraternas kulturpolitiske talesperson Aron Emilsson uppger SD:s riksdagsledamöter sig vilja modernisera public service för att nå högre trovärdighet. Och man siktar särskilt in sig på Granskningsnämnden för radio och tv, som är en del av Myndigheten för, press, radio och tv.

Redan i dag har nämnden i uppdrag att granska bland annat saklighet och opartiskhet i inslag. Men SD-politikerna menar att nämndens prövning inte räcker, och lutar sig mot en Timbrorapport från 2016. I stället vill man tillsätta ett ”vetenskapsråd”, som ska kontrollera saklighet och att fakta är korrekta när en anmälan görs.

Lars Nord, professor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet i Sundsvall, avvisar förslaget.

Han anser inte att systemet skulle förbättras av att man ”plockar ut lämpliga forskare som är pålitliga”.

– Det är inte ett bättre förslag än att ha kvar dagens granskningsnämnd.

Per Gessle med band på scen när SVT höll minneskonsert för Marie Fredriksson på Stora teatern i Göteborg i januari.
Foto Björn Larsson Rosvall / TT

Aron Emilson sitter i riksdagens kulturutskott och väckte i förra veckan reaktioner när han begärde att chefer på SVT och SR skulle kallas till utskottet i syfte att ställas till svars för två inslag, vilket röstades ned.

Det är av största vikt att public service-bolagen känner vid och förstår vad de anmälningar som kommer in handlar om för att undvika misstag i framtiden

Tillsammans med partikollegorna Angelika Bengtsson, Jonas Andersson och Cassandra Sundin skriver han i motionen att:

”Det är av största vikt att public service-bolagen känner vid och förstår vad de anmälningar som kommer in handlar om för att undvika misstag i framtiden”.

Vill slå samman programföretagen

De vill också bland annat slå samman SR, SVT och UR till ett enda stort bolag för att åstadkomma besparingar, att nordiska public service-bolag ska utbyta kritik i syfte att bland annat undgå ”ensidig rapportering” och slopa radio- och tv-sändningarnas mångfaldsperspektiv, som i dag finns inskrivet i tillstånden.

Etnisk eller sexuell representation bör inte användas som verktyg för att bredda medierapporteringen, enligt SD-motionärerna, som förespråkar ett smalare nordiskt perspektiv.

SD-ledamoten Marcus Wiechel vill också se en sammanslagning av bolagen, men anser dessutom att public service uppdrag ska renodlas. Det nya public service-bolaget ska bara tillhandahålla ”sådant som inte tillgodoses av redan aktiva privata aktörer och det ska vara samhällsnyttigt”.

Ledamöterna Robert Stenkvist, tidigare ordförande för SD i Stockholm, och David Lång, medlem av partistyrelsen, föreslår i en annan motion att sanktioner ska kunna riktas mot programansvariga när ”allvarliga brott mot stadgar och sändningstillstånd sker”.

Robert Stenkvist uppger att ansvariga chefer, likställda med ansvarig utgivare, ska kunna ställas till svars.

Hanna Stjärne är vd för Sveriges Television. Foto: Anders Wiklund / TT

– Det finns redan i dag ett ganska omfattande regelverk kring public service och det är klart att man inte kan bryta mot regelverket och inget händer. Ibland har de blivit fällda och då får de ju läsa upp bristerna i exempelvis Aktuellt, säger Robert Stenkvist till Arbetsvärlden.

Vad för slags sanktioner syftar ni på?

– I dag har de inga alls, de måste ju hända någonting som att programansvariga får en varning.

Men en fällning i granskningsnämnden är något som journalister kan uppleva som något mycket negativt redan i dag.

– Ja, det vet ju du bättre än jag, det visste jag inte.

Kan inte förslaget påverka på den publicistiska friheten, tror du?

– Ja, det kan det göra. Men vi menar ju inte att chefer ska gå omkring på synålar, det var därför vi skrev in detta med allvarliga brott, säger Robert Stenkvist, som också kan tänka sig att stödja ett liknande förslag från två moderata riksdagsledamöter.

Sverigedemokraternas nytillträdde ledamot i SVT, SR:s och UR:s ägarstiftelse, Linus Bylund, har nyligen framfört i tidningen Fokus att enskilda journalister ska kunna straffas med avstängning eller avsked för partiskhet.

Jan Ericson och Lars Beckman (båda M) vill även de införa sanktionsmöjligheter vid brott mot regelverket. Fast inte mot enskilda individer utan mot SR, SVT eller UR.

Dagens regler är tandlösa, säger Lars Beckman.

– I dag blir det en uppläsning i Aktuellt men vi tycker att det borde få ekonomiska konsekvenser för programföretagen.

Skulle det i sig kunna minska fel eller leda till färre misstag, menar ni?

– Det skulle leda till ett system där man ser till att man har rätt faktauppgifter.

Lawen Redar, kulturpolitisk talesperson hos Socialdemokraterna.
Foto: Nathalie Beser

Att olika SD-politiker vill förändra public service oroar Lawen Redar, Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson.

–Det handlar om alltifrån att hänga ute publicister, att ställa public service till svars och gå in med politisk klåfingrighet och tala om för public service vad de ska göra. Det är så allvarligt, att jag nästan inte har ord för det.

–Man går rakt in i kärnan för demokratins upprätthållande och attackerar den.

Enligt Lawen Redar är SD:s utsikter att få igenom motionerna mycket små eller obefintliga.  Hon uppger att inget av januaripartierna är beredda att ställa sig bakom kraven och hyllar januariavtalet som en garant för fri journalistisk inom public service.

–Det är viktigt att ta avstånd från SD:s politik, säger hon.

– Jag skulle vilja se att samtliga partier markerar mot Sverigedemokraterna när det gäller deras förslag om public service. Det gläder mig att borgerliga ledarskribenter gör detta.

Det finns också förslag från såväl moderat som sverigedemokratiskt håll om att programkraven i bolagens sändningstillstånd även bör inkludera programföretagens sajter och webbinnehåll. Och enligt Lars Beckman finns det en bred majoritet för detta i riksdagen.

I övriga motioner anser såväl moderaternas Karin Enström med flera, liksom Socialdemokraterna Aylin Fazelin och Magnus Manhammar i separata motioner att skyddet för journalister behöver stärkas mot bakgrund av vikten av fri åsiktsbildning och den ökande mängden hot, trakasserier och våld. Sverige ligger visserligen på andra plats i världen i Reportrar utan gränsers globala pressfrihetsindex men har en särskilt besvärlig situation när det kommer till nättrakasserier, enligt Fazelian och Manhammar.

Jan Ericson (M) vill att regeringen ska låta se över lagen om hets mot folkgrupp, mot bakgrund av den rättsliga praxis som uppkommit, uppger han i en enskild motion.

Och Kristdemokraternas Magnus Jacobsson med flera vill tillsätta en utredning om att lagstifta om ansvarigt utgivarskap för plattformar som Google och Facebook. På så vis ska dessa förmås att ta ansvar för spridningen av fake news via deras kanaler.

28 feb 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan