Saco-förbunden säger nej till inskränkt strejkrätt

Saco-förbunden tar tydligt ställning mot en inskränkning av strejkrätten i Arbetsvärldens enkät.

Det fackliga motståndet mot en inskränkning av strejkrätten i lagstiftningen, som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) sagt är nödvändig, är med andra ord kompakt.

Det är bara DIK och Officersförbundet som inte vill sticka ut huvudet och säga ja eller nej bland de 22 förbund som svarat. Officersförbundet hänvisar till att förbundsstyrelsen ännu inte tagit ställning i frågan. Arbetsvärlden har också sökt Reservofficersförbundet som dock inte lämnat svar.

På DIK är det pressansvarige Robert Stjernberg som framför förbundets svar via mejl:

– Frågan är komplicerad och vi kan inte i nuläget svara ett enkelt ja eller nej. På en övergripande nivå handlar frågan om vad som är parterna respektive lagstiftarens roll. Den svenska kollektivavtalsmodellen fungerar idag bra i de allra flesta fall och DIK värnar partnernas autonomi och rätt att sätta reglerna på arbetsmarknaden.

Frågan som förbunden fick svara på var ”Bör strejkrätten inskränkas ja/nej”, med möjlighet att bifoga en kort motivering.

Om den svenska modellen ska bestå måste parterna hitta gemensamma lösningar inom konflikträtten

Bland motiveringarna till att inte inskränka strejkrätten lyfts flera argument fram: Situationen i Göteborgs hamn är unik och borde inte få genomslag på hela arbetsmarknaden, Sverige har förhållandevis få strejkdagar internationellt sett och en inskränkt strejkrätt riskerar att ge arbetsgivarna ett övertag.

Det senare är någonting som bland annat framförs av Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges ingenjörer:

– Det skulle försämra möjligheterna för oss som ingenjörsfackförbund att tillvarata våra medlemmars specifika intressen. Det skulle även rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad.

Om fredsplikt införs för konkurrerande fackförbund får det stora konsekvenser på tjänstemannasidan

Mikael Andersson, förhandlingschef på Civilekonomerna, menar att ett ansvar ligger på parterna att hitta gemensamma lösningar:

– Strejkrätten bör inte inskränkas genom lag, men förmågan hos parterna att leverera en hållbar modell blir allt mer ifrågasatt. Om den svenska modellen ska bestå måste parterna hitta gemensamma lösningar inom konflikträtten, som ger bibehållen legitimitet åt att villkoren på arbetsmarknaden bestäms av parterna genom förhandlingar som en del av det svenska samhällskontraktet.

Visar upp enad front

När Arbetsvärlden skickar ut enkäten tisslas och tasslas det på förbundssidan och flera förbund (10 stycken) snackar ihop sig och samverkar med Saco för att lämna ett gemensamt svar. Det svaret är också tydligt emot en inskränkning av strejkrätten och varnar för avtalsshopping och negativa konsekvenser av en inskränkning för fack på tjänstemannasidan.

I svaret kritiserar man också utformningen av Stridsåtgärdsutredningen (som ska vara klar 31 maj):

”Utredningen har fått i uppdrag att lösa den enskilda situation som uppstått i Göteborgs hamn. Uppdraget är dock så utformat att det riskerar att påverka hela arbetsmarknaden. Om fredsplikt införs för konkurrerande fackförbund får det stora konsekvenser på tjänstemannasidan, där det i dag är vanligt med flera avtal på samma arbetsplats. Med en sådan ordning kan det bli svårt att få till stånd en mångfald av avtal där fackförbund kan tillvarata sina medlemmars intressen. Vilket i sin tur innebär ett ingrepp i föreningsfriheten. Dessutom öppnar en sådan ordning för ”avtalsshopping”, där arbetsgivare kan välja det avtal som anses mest förmånligt för dem. Den svenska kollektivavtalsmodellen fungerar idag bra, med några få undantag. Att riskera den svenska kollektivavtalsmodellen på grund av ett enskilt fall är inte försvarbart.”

Nej även från LO- och TCO-förbund

Bland LO-förbunden, som svarade på en liknande enkät i tidningen Arbetaren, var det bara IF Metall som svarade ja till en inskränkning av strejkrätten.

Bland TCO-förbunden, som svarade på Arbetsvärldens enkät, sade 12 av 14 förbund nej. Men det största tjänstemannaförbundet Unionen, med 640 000 medlemmar, svarade varken ja eller nej utan uppgav att frågan behöver utredas.