En ny amerikansk ton gentemot Europa fick riskbankschef Erik Thedéen att tidigare i år föreslå europeiska alternativ till de dominernade amerikanska betaltjänsterna Visa och Mastercard.
– Det är nog klokt att tänka att vi också ska ha europeiska eller svenska system som fungerar i fall de amerikanska inte gör det, sade han i Ekots lördagsintervju.
Han har fått medhåll från finansmarknadsminister Niklas Wykman i Dagens industri.
På Finansförbundet har man sedan förra året en tjänst som särskilt ska analysera finansmarknadernas utveckling. Jakob Harge har tidigare arbetat på Finansinspektionen med analys av betalsystem.
– Facket ska ligga i framkant, analysera teknikutvecklingen och tillvarata de finansanställdas bästa. AI är en sådan fråga som påverkar. Blockkedjor kan innebära nya kompetenskrav. Påtryckningar från USA skulle kunna påverka arbetsvillkoren, så det är en fråga vi vill förstå, säger han.
USA dominerar digitala plånböcker
Han menar att frågan om motståndskraft i betalsystemen är aktuell just nu. Och att vårt beroende av amerikanska bolag är stort. Det gäller både betalkorten och mobila plånböcker som Apple, Samsung och Google. Samt amerikanska molntjänster som svenska banker använder.
Vad skulle hända om kortnätverken stängdes ned?
– Det skulle slå hårt mot den fysiska handeln, menar Jakob Harge.
Men USA kontrollerar också indirekt det internationella betalsystemet Swift. 2018 hotade landet att rikta sanktioner mot Swift om inte Iran uteslöts.
– Alla banker inklusive centralbankerna är beroende av det. Om man stänger ner det försvårar man internationell handel och globala betalningar, säger Jakob Harge.
Ett tredje amerikanskt trumfkort är molntjänster som till exempel Google och Amazon tillhandahåller. Storbankerna är till viss del beroende av de här molntjänsterna för sina IT-tjänster. Men ingen storbank förlitar sig helt på molnet, menar Jakob Harge, utan man har också sina egna servrar och IT-lösningar.
Swish och Wero är europeiska alternativ
Samtidigt är det europeiska beroendet långt ifrån totalt.
I Sverige kan vi betala med Swish som är ett samarbete mellan storbankerna och beroende av Riksbankens system. Och Europa har motsvarande tjänst i Wero där man betalar via telefonnummer, ett system som är beroende av Europeiska centralbanken för att fungera. Wero finns ännu inte i Sverige.
Euroländerna har också SEPA, ett system för att göra landsöverskridande betalningar i realtid mellan euroländer. Dock är systemet inte helt oberoende av Swift för kommunikation. Sverige ska införa omedlebara betalningar i SEPA senast 2027, berättar Jakob Harge.
Jakob Harge menar att flera olika betalsystem och tjänster kan hjälpa till att skapa både motståndskraft och ”redundans” alltså fler alternativ och därmed en viss överkapacitet.
Offlinebetalningar sjösätts i sommar
Sverige ska i sommar, precis som våra nordiska grannländer redan gjort, införa ett system för offlinebetalningar om internet inte skulle fungera.
– Det träffar den fysiska handeln där man använder betalkort. Då kan kortterminaler debitera pengar även om internet inte fungerar. Det skapar resiliens, säger Jakob Harge.
Många frågor om e-kronan
En annan utveckling som skapar alternativ till hur vi kan hålla pengar, om än inte betala för oss, är e-euron och e-kronan som det smids planer för hos ECB och Riksbanken.
– Det skulle vara ett substitut till kontanter. De skulle ges ut av centralbanker istället för av en kommersiell bank och då garanteras av Riksbanken. Då kan du hålla dina pengar direkt via centralbanken, berättar Jakob Harge.
Men många frågor återstår kring e-kronan.
– Vad är efterfrågan på en e-krona? Hur ska de distribueras? Det finns ingen relation idag mellan Riksbanken och allmänheten. Och hur ser det ut med kundkännedomen, frågar sig Jakob Harge.
SEB tar fram euro-stablecoin
En annan utveckling som initialt skulle kunna stärka USA:s inflytande är stablecoins, kryptovalutor knutna till en underliggande valuta – ofta dollarn. Klarna ska exempelvis ge ut ett stablecoin knuten till dollarn.
– Penningspoltiken tappar effekt om allt fler börjar använda dollarbaserade valutor, menar Jakob Harge.
Samtidigt har SEB tillsammans med andra banker beslutat sig för att ge ut en eurobaserad stablecoin.
Fler europeiska betaltjänster
Erik Thedéens tips till allmänheten var att ha en tusenlapp per person i kontanter liggande hemma. Ifall betalsystem skulle slås ut.
Jakob Harge vill inte ge några tips till privatpersoner men understryker ändå att det finns alternativ till amerikanska kortbetalningar. Exempel är svenska Swish och europeiska Wero men det finns fler.
– Det finns till exempel konto-till-kontobetalningar som kan användas i e-handeln och som erbjuds av de flesta betaltjänstleverantörer som till exempel Klarna. Exempel är Trustly och Zimpler. De gör det möjligt att initiera betalningar via ditt konto utan att behöva logga in i banken, säger Jakob Harge.
