Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Statskontoret: Liten effekt när statliga jobb utlokaliseras Utlokalisering av statliga jobb är inte alltid en enkel metod för tillväxt. Foto: Fredrik Sandberg/SCANPIX/TT.

Statskontoret: Liten effekt när statliga jobb utlokaliseras

Utlokalisering Det är svårt för staten att "fixa" tillväxt av jobb i landsorten genom utlokaliseringar, visar en rapport från Statskontoret. Och samtidigt som regeringen planerar att utlokalisera myndigheter till stora kostnader skär myndigheterna ner sin lokala närvaro i landsbygden för att spara pengar.
12 Jan 2017

Den parlamentariska landsbygdskommittén vill utlokalisera 10 000 statliga jobb. Redan beslutade utlokaliseringar under 2017 är 80 jobb på E-hälsomyndigheten som flyttas till Kalmar och Fastighetsmäklarmyndighetens 19 tjänster till Karlstad. Regeringen och civilminister Ardalan Shekarabi signalerat att fler utlokaliseringar av statliga myndigheter väntar.

Men utlokalisering av myndigheter är ingen enkel metod för att skapa fler jobb utanför storstadsområdena. Det visar flera rapporter från Riksrevisionen och Statskontoret.

2009 visade Riksrevisionen att varje flyttat arbetstillfälle kostade över en miljon kronor, och det tog flera år för myndigheterna att återhämta sig när det gällde själva verksamheten.

Tidigare utlokalisering kostade en miljon per jobb

Som kompensation för Försvarsbeslutet 2004 om att lägga ner ett antal förband i landet, flyttades Konsumentverket till Karlstad och Folkhälsomyndigheten förlades till Östersund. En utredning beräknade att flyttkostnaderna skulle bli cirka 0,7 miljoner per flyttat arbetstillfälle, men Riksrevisionens granskning efteråt visade att kostnaden uppgick till 1,1 miljoner kronor per jobb. Riksrevisionen ansåg 2009 att myndigheterna skulle få svårt att återvinna flyttkostnaderna under avskrivningstiden på 20 år.

Samma granskning visade att kommunernas ekonomi fick ett positivt tillskott av utlokaliseringen, och konsumtionen ökade.

Riksrevisionen kritiserade regeringen för att inte ha följt upp effekterna av att flytta myndigheterna.

+ Expandera

2016 visade Statskontoret att det var svårt att skaffa fler jobb än just de som utlokaliserades.

– Det blir inte särskilt mycket mer effekt på arbetsmarknaden än just de jobben som man flyttar ut, säger utredaren Susanna Johansson till Arbetsvärlden. Statliga myndigheter har till exempel få underleverantörer, så den största effekten blir på den konsumtion som de anställda bidrar med.

Gävle gynnades av statliga jobb kunde utbilda själva

Susanna Johansson bygger slutsatserna bland annat på vad som hände när Energimyndigheten flyttades till Eskilstuna, Riksantikvarieämbetet till Visby och Statens servicecenter blev förlagd till Gävle. I dessa tre fallen handlade det om utlokalisering av mellan 100 och 345 jobb per ort och myndighet.

Utlokaliseringen fick lite olika effekter, bland annat beroende på vilken kompetensnivå jobben hade och om tjänstemännen kunde arbetspendla eller tvingades flytta till orten. I Gävle behövde de en viss typ av ekonomisk kompetens, framför allt gymnasieutbildade, och där har de skapat utbildningar för att svara mot kompetensbehovet. Kommunen menar att andra verksamheter har dragits till Gävle, som callcenters.

Trögare i Eskilstuna anställda pendlar långt

Riksantikvarieämbetet är en av få arbetsgivare som anställer en viss typ av antikvariekompetens. Detta i kombination med att det är svårt att dagpendla till Gotland har gjort att många helt enkelt flyttade med till Visby.

Energimyndigheten har en hög koncentration av högutbildade. Eftersom arbetsgivaren har tillåtit mer distansarbete i och med flytten till Eskilstuna har många valt att bo kvar i Stockholmsområdet och arbetspendla till Eskilstuna. Den kortsiktiga tillväxten i Eskilstuna handlar därför mer om en effekt av tjänstemännens konsumtion på orten. Däremot, menar Statskontoret, kan Eskilstuna på sikt få en högre status som centrum för en viss kompetens eftersom en tidigare lokalisering inom samma expertområdet har gjorts.

 

133 statliga arbetsplatser färre på landsbygden

Däremot visar undersökningen att medborgarnas tilltro kan öka genom statlig närvaro – på orter där myndigheter finns närvarande med kontor syns en högre tilltro i enkätundersökningar bland medborgarna.

Statskontorets undersökning visar hur myndigheterna själva länge har minskat antalet statliga jobb i landsbygden genom att lägga ner eller flytta verksamhet till andra kontor. 133 statliga arbetsställen har försvunnit under åren 2008–2014.

– Man centraliserar jobben, ofta inom länsgränserna men från mindre orter till större. När vi studerade det 2012 visades att myndigheterna inte har underlag för de här kontoren. Vi kan inte ha folk som sitter på ett kontor och inte har något att göra. Men varje beslut kan gå i en riktning som regeringen inte har efterfrågat, och alla de här besluten tillsammans kan ge en bild som regeringen inte gillar.

Den förändringen är också svår att kompensera med utlokaliseringar av statliga myndigheter, som inte ökar arbetstillfällen i de orter som har blivit av med statliga jobb på landsorten utan snarare i residensstäderna.

ST vill satsa på lokalkontoren i stället

Fackförbundet ST:s ordförande Britta Lejon har vid upprepade tillfällen varnat för att en stor utlokalisering av statliga jobb kan bli dyrbart. I stället, anser ST, borde den pågående minskningen av den statliga närvaron i landsorten stoppas, och fler anställas runtom i landet till exempel inom polisen, på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Försvaret och Trafikverket.

+ Expandera
12 Jan 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.