”Sverigedemokraterna är den politiska kraft som leder det svenska högerblocket. Det är de som företräder splittring och som höjer konfliktnivån, i en tid där mer sammanhållning behövs”, skriver Socialdemokraterna i sitt valmanifest till Europaparlamentsvalet den 9 juni.
Vad skiljer då partierna åt i synen på EU:s arbetsmarknadspolitik?
Socialdemokraten Ilan de Basso sitter i Europaparlamentets arbetsmarknadsutskott. Han tar emot på kontoret på tolfte våningen i parlamentet i Bryssel och har gjort en sammanställning med exempel på hur SD röstade i arbetsmarknadsfrågorna den gångna mandatperioden.
”Röstar emot att stoppa trakasserier på jobbet”
– De röstar emot fackliga rättigheter och social trygghet. De röstar nej till regler för rättvis konkurrens mellan ansvarsfulla och hållbara företag.
Några exempel på reformer SD inte röstat för är enligt sammanställningen:
- en europeisk nollvision om dödsolyckor på arbetsplatser,
- ett stöd för EU:s nya arbetsmiljöstrategi,
- att stoppa våld och trakasserier på arbetsplatser.
Enligt sammanställningen har de elva gånger röstat emot förbättringar, en gång lagt ned sin röst, och vid två tillfällen röstat för att hämma stöd för kollektivavtalsförhandlingar.
”SD vill försvaga facket i Sverige”
Röstmönstret talar sitt tydliga språk anser Ilan de Basso.
– Och de ägnar sig åt ett uppenbart dubbelspel. De använder den svenska modellen som ett slagträ för att i politiska frågor profilera sig emot EU. För att i Sverige sen göra motsatsen och försämra för löntagarna.
Vad ligger bakom det dubbelspelet?
– Sverigedemokraterna, tillsammans med Moderater, Liberaler och Kristdemokrater har aldrig i grunden accepterat vår partsmodell. De har tolererat den, men när de får möjlighet gör de justeringar som försvagar den fackliga sidan.
”S accepterar maktöverföring”
Charlie Weimers, Sverigedemokraternas toppnamn i EU-parlamentsvalet, tillbakavisar kritiken.
– Exemplen Ilan de Basso tar upp är exempel på strategier och visioner som vi röstat emot för att ingen riktigt vet vad utfallet av dem blir.
Medan Socialdemokraterna, menar han, genom att rösta för reformerna accepterar en maktöverföring av arbetsmarknadspolitiken till EU.
– Arbetsmarknadspolitiken har blivit en bricka i EU-centralisternas spel. Jag beklagar att Socialdemokraterna inte tar spjärn emot det.
– Som socialdemokrat hade jag haft en mer ödmjuk linje inför hotet att Bryssel tar över mer och mer.
”Svenska löner ska gälla i Sverige”
Charlie Weimers betonar och understryker att arbetsmarknadspolitiken ska lagstiftas på nationell nivå, och att han tror på den svenska partsmodellen.
Du är inte orolig att väljarna uppfattar det som att ni vill försämra löntagarnas villkor?
– Jag tror väljarna förstår att vi vill att makt hamnar på rätt nivå, så nära människorna som möjligt. Och röstar utifrån den övertygelsen, svarar Weimers.
Är arbetsmarknadsfrågor viktiga för SD under nästa mandatperiod?
– Jo, gränsöverskridande frågor, svarar Charlie Weimers. Som lastbilschaufförernas utsatta konkurrenssituation, som att svenska löner ska gälla i Sverige vid utstationering.
Ilan de Basso avvisar Weimers analys.
– Förslagen vi röstat för handlar om att medlemsländerna ska stärka arbetsmarknadens parter och främja deras självbestämmande, inte att flytta makt till EU. Vi har ständig dialog med svensk fackföreningsrörelse i frågor som rör arbetsmarknaden för att försäkra oss om att förslagen inte utgör ett hot mot den svenska modellen, säger han.
Grön omställning på schyssta villkor
Vad som är gränsöverskridande arbetsmarknadsfrågor ser Ilan de Basso annorlunda på. För S kommer arbetsmiljöfrågorna fortsatt vara viktiga. Liksom den gröna omställningen, som han menar kommer skapa stor efterfrågan på arbetskraft.– Vi ska säkerställa att den sker med schyssta villkor. Men en grön omställning är inte bara EU:s ansvar, utan ett gemensamt ansvar för medlemsländerna.
En ny och stor fråga blir arbetslivskriminalitet.
Vad vill ni se för förändringar här?
– Att svenska myndigheter får tillgång till information och statistik för att komma åt den organiserade brottsligheten som äter sig in i den offentliga ekonomin.
En annan sida av arbetslivskriminaliteten är arbetskraftens fria rörlighet, en helig ko i EU-samarbetet.
– Men för svenskt vidkommande djupt problematisk om den inte regleras. För att säkerställa att inte människor utnyttjas, att inte villkoren dumpas, att det inte råder tvivel om att svenska villkor gäller i Sverige, säger Ilan de Basso.